Cristian Mungiu ifrågasätter "wokism" i Cannes
Cristian Mungiu använder sin biograf för att ta upp stora problem, med versaler. '4 Months, 3 Weeks and Two Days' (2007), filmen som gav honom Guldpalmen, talade om abort, 'Beyond the Hills' (2012) talade om religiös fanatism och 'The Exams' (2016) fördömde systemisk korruption. Och nu, fyra år efter 'R.M.N.' (2022) berörde den sociala mentala dysfunktion som kallas främlingsfientlighet, filmen som rumänen har presenterat i dag i konkurrens på Cannes-festivalen tar upp en variant av den frågan: den moraliska överlägsenhet, intolerans och auktoritarism som samhällen som vet att de är civiliserade och progressiva visar samtidigt som de försöker påtvinga andra sina värderingar.
Framsteg. Och medan han gör det, visar han en särskilt brist på subtilitet även enligt standarden hos en filmskapare som alltid är benägen att understryka med fosforescerande färger vad han försöker berätta för oss.
Originalkälla
Publicerad av La Opinión de Málaga
18 maj 2026, 21:37
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Cristian Mungiu cuestiona el ‘wokismo’ en Cannes
Beskrivning
Cristian Mungiu utiliza su cine para abordar Grandes Temas, en mayúsculas. ‘4 meses, 3 semanas y dos días’ (2007), la película que le proporcionó la Palma de Oro, hablaba del aborto, ‘Más allá de las colinas’ (2012) lo hacía del fanatismo religioso y ‘Los exámenes’ (2016), denunciaba la corrupción sistémica. Y ahora, cuatro años después de que ‘R.M.N.’ (2022) tocara esa disfunción mental comunitaria conocida como xenofobia, la película que el rumano ha presentado hoy a concurso en el festival de Cannes aborda una variación de ese asunto: la superioridad moral, la intoleracia y el autoritarismo con los que las sociedades que se saben civilizadas y progresistas exhiben mientras tratan de imponer sus valores a los demás. Progre. Y, mientras lo hace, se muestra especialmente falta de sutileza incluso de acuerdo a los estándares de un cineasta siempre proclive a subrayar con colores fosforescentes aquello que trata de decirnos.
