I CNIO:s "hemliga" lager: tomten gömde en arsenal av byggmaterial som inte användes i centrum
Anläggningarna innehöll en enorm mängd material och verktyg innan de förseglades av polisen i slutet av mars i utredningen av den påstådda korruptionskomplotten. Åklagarmyndigheten undersöker om de användes för privata ändamål relaterade till avledning av medel Hemeroteca - Polisen förseglar flera CNIO-lager i utredningen av den påstådda korruptionskomplotten "Det finns en Leroy Merlin under byggnaden." Enligt källor i fallet kunde poliserna som förseglade flera lager i National Cancer Research Center (CNIO) i fredags, den 27 mars, inte tro på mängden material och verktyg som samlats. En industriell betongblandare, professionella kakelskärmaskiner, dussintals borrmaskiner av det dyraste märket på marknaden, tusentals meter kabel, rör, matta och en oändlig rad av hyllor med olika typer av skruvar, rörkrökar, värmeutrustning och allt man kan behöva för ett jobb. Med det speciella att 90 % av detta material inte användes för underhåll av CNIO, enligt utredningskällor. De inspelningar som elDiario.es har haft exklusiv tillgång till, innan anläggningarna förseglades, är redan i åklagarmyndighetens besittning, som nu måste verifiera vilket material som tagits bort under de föregående veckorna. De rum som Rättspolisen har förbjudit tillträde till "under individuellt straffansvar" är två lager med en yta på mer än 200 kvadratmeter belägna på parkeringsplatsen på våning -4 i CNIO, och mindre rum på den högsta våningen i byggnaden (5) där datorutrustning samlas. I sina högsta områden, de nedanför garagerampen, når det underjordiska lagret sju meter högt. Bakom dessa mystiska dörrar, nu förseglade, gömde sig en parallell verklighet för centrets arbetare som nu är i fokus för åklagarmyndigheten. De undersöker huruvida dessa lager användes för att avleda medel på grund av den påstådda korruptionskomplotten kring figuren av Juan Arroyo, chef för centret i två decennier och betrodd man till Mariano Barbacid, grundare av institutionen. I klagomålet som lämnades in i juli 2025 till antikorruptionsåklagarmyndigheten av en tidigare hög tjänsteman vid centret, citerades redan existensen av "ett segregerat lager, utanför logistikavdelningens kontroll", som hade upprättats 18 år tidigare av Arroyo. Bakom de "hemliga dörrarna" Även om arbetarna kände till att det fanns lagerlokaler på den nedre våningen av den underjordiska parkeringen, visste ingen av dem att det fanns en sådan ansamling av material bakom väggarna. "Det finns järnaffärer i Madrid som har mindre material än vi", säger en intern källa. Överraskningen var ännu större när det gäller dörren till femte våningen, som nås via en trappa som verkade leda ingenstans. Det finns inga säkerhetskameror vid någon av ingångarna till lagren, så det är omöjligt att veta vem som gick in och lämnade lokalerna. Dörrar till CNIO:s lager förseglade av polisen. Till vänster, dörr på våning -4. Till höger, dörr på 5:e våningen. I inspelningarna finns inslag som väcker uppmärksamhet eftersom de inte är relaterade till centrum och säkert användes i andra verk relaterade till handlingen, enligt utredningskällor. "Det finns kabelrullar att gå härifrån till La Paz tre gånger", säger en av arbetarna. Men framför allt finns det element som inte har något att göra med ett forskningscenter: från pannor till autonom luftkonditioneringsutrustning (när industriella luftkonditioneringsapparater används i centrum), dörrposter, kranar och cisternsystem för badrum som inte är kompatibla med de som används i byggnaden. Det finns också numeriskt styrda porslinsskärare, när på CNIO "en kakel aldrig har kapats" och dussintals aluminiumbehållare som inte används i mitten. Ett "segregerat lager" Redan i det första klagomålet som lämnades in 2018 av dåvarande ordföranden för företagsrådet, Ana Isabel Hernández, framhölls de överdrivna utgifterna för hårdvara vid CNIO, med föremål på upp till 50 000 euro "på gångjärn och skruvar" och ett anbud som sökte köpa badtunnor och pelletsvärmekaminer. En revision 2018 visade också att det största forskningscentret i Spanien spenderade mer än dubbelt så mycket på leveranskostnader som andra liknande centra som CNIC (National Center for Cardiovascular Research). Med mycket likartad personal och inkomst mellan båda centren, framhöll rapporten, "underhållsutgifterna fördubblas i fallet med CNIO", även om det tillskrevs vissa särdrag hos centret. Tabell i den kompletterande rapporten till revisionen av årsbokslut för CNIO 2018. I det klagomål som lades fram av en före detta högt uppsatt tjänsteman vid CNIO i juni 2025 som gav upphov till utredningen framkom även hårdvara och förnödenheter som en av huvudkällorna till eventuella oegentligheter inom det tekniska området. I åratal, reflekterade de klagande, har hårdvaruförnödenheter (tillsammans med elektriska och sanitära förnödenheter) undvikit kontrollen av inköps- och logistikavdelningen. De gick in under direkt överinseende av den tekniska ledningen, där det ofta var entreprenörens egen personal med ansvar för anläggningarnas underhållstjänster som skrev på mottagningen. Enligt klagomålet var följesedeln tillräcklig och ingen från CNIO verifierade varorna fysiskt. Interiör i ett av CNIO:s lager som förseglats av polisen. I klagomålet anges att lagersamordnaren, en anställd i ett av de många kontrakten i det undersökta nätverket, i februari 2025 deklarerade att införandet av varor (hårdvara, mekanisk, sanitet eller elförnödenheter) utförs "i ett segregerat lager, utanför kontroll av logistikavdelningen som är beroende av denna inköpsavdelning, när inköpsavdelningen, och som konsulterar", tekniker angav att "det beslutet antogs av den tidigare chefen Juan Arroyo för att effektivisera och undvika konflikter på det tekniska området i mer än 18 år." En annan nyckel som skulle kunna förklara förekomsten av högvärdigt material och utrustning i CNIO:s lager, enligt klagomålen, är att när det arbete som de hade förvärvats för var slutfört presenterade centret "avyttringar av oidentifierade verktyg för mycket viktiga värden varje år uppgående till tiotusentals euro", det vill säga det förklarade att en stor del av det köpta materialet blev oregistrerat. Volymen av denna typ av tekniska leveranser som efterfrågades genom mindre kontrakt nådde upp till 1,5 miljoner euro. Från och med 2025 lyckades klagandena upprätthålla lagen och tvinga dem att dela upp utgifterna med en detaljerad beskrivning av varje köpt vara och dess enhetspris, vilket undviker opaciteten i tidigare listor med grupperade generiska kategorier. Vid dessa datum antas det att en stor del av byggmaterialet och maskineriet redan skulle ha blivit en del av CNIO-tomtens dolda arsenal. Dieselpumpen, som är placerad i ett oförseglat tekniskt område, före och efter avstängning. Åklagarmyndigheten undersöker dessa fynd som en del av ett brett nätverk av oegentligheter som inträffat i det största spanska cancerforskningscentret i årtionden, från den massiva användningen av mindre kontrakt till falska "stöderbjudanden" för att simulera konkurrens. Förekomsten av detta segregerade lager passar med användningen av CNIO-resurser för privat bruk, vilket har påpekats av både den tidigare högre tjänstemannen som fördömde åklagarmyndigheten och chefen som kom efter Arroyo, José Manuel Bernabé, och som lämnade in sin avskedsansökan. Dessa klagomål tyder på förekomsten av en underhållsperson på centret som arbetarna kallade "butlern" som åkte till Juan Arroyos privata hem varje vecka för att utföra privata uppgifter och som varje onsdag förde honom en dunk med dieselbränsle som ägs av CNIO. När det rådfrågas av elDiario.es försäkrar CNIO att de inte kan kommentera någonting medan utredningen pågår och betonar att den vetenskapliga verksamheten har fortsatt, oavsett dessa händelser. Den tidigare chefen Juan Arroyo försäkrar för sin del att så vitt han vet fanns det i dessa lager "några av de vanligaste verktygen och reservdelarna (vvs och elektriskt material)" och han vet inte om de användes utanför CNIO. I vilket fall som helst förnekar han att de förseglade lagren är "segregerade lager" och påminner om att "de sköttes av underhållsföretaget, under överinseende av den tekniska direktören", med hänvisning till Javier de Dios. Detta medium har försökt kontakta den senare för att få reda på hans version men inte fått något svar. Vid sitt senaste möte, fredagen den 10 april, utsåg CNIO:s styrelse Cristina Navarro Enterría till ny chef för centret, efter att den tidigare ansvarig avgick och blockaden av institutionen i veckor. Den nya ansvarig står inför den största ryktekrisen i det vetenskapliga centrets historia, med forskarna och resten av personalen totalt demoraliserade, efter nästan två år av pågående kriser och skandaler. Bland de frågor som ska lösas är avskedandet av de nio förvaltningssekreterarna, eftersom de var anställda av Gedosol (ett av företagen under mikroskop av Anti-korruptionsåklagaren), samma sak som kan hända inom kort med IT-avdelningen.
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
20 april 2026, 21:53
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
En los almacenes ‘secretos’ del CNIO: la trama ocultaba un arsenal de material de obra que no se usaba en el centro
Beskrivning
Las instalaciones contenían una enorme cantidad de material y herramientas antes de ser precintadas por la Policía a finales de marzo en la investigación por la presunta trama de corrupción. La Fiscalía investiga si se usaban para fines particulares relacionados con el desvío de fondosHemeroteca - La Policía precinta varios almacenes del CNIO en la investigación por la presunta trama de corrupción “Hay un Leroy Merlin debajo del edificio”. Según fuentes del caso, los propios agentes de Policía que precintaron el pasado viernes 27 de marzo varios almacenes del Centro Nacional de Investigaciones Oncológicas (CNIO) no daban crédito ante la cantidad de material y herramientas acumulados. Una hormigonera industrial, máquinas profesionales de cortar azulejos, decenas de máquinas taladradoras de la marca más cara del mercado, miles de metros de cable, tubo, moqueta y una interminable fila de estanterías con tornillos de diferentes tipos, codos de tuberías, equipos de calefacción y todo lo que uno pueda necesitar para una obra. Con la particularidad de que el 90% de este material no se usaba para el mantenimiento del CNIO, según fuentes de la investigación. Las grabaciones a las que ha tenido acceso en exclusiva elDiario.es, anteriores al precinto de las instalaciones, ya están en poder de la Fiscalía, que ahora tendrá que comprobar qué materiales fueron retirados en las semanas anteriores. Las dependencias a las que la Policía judicial ha prohibido el acceso “bajo responsabilidad penal individual” son dos almacenes de más de 200 metros cuadrados de superficie situados en el parking de la planta -4 del CNIO, y unas dependencias más pequeñas en la planta más alta del edificio (5) en la que se acumula material informático. En sus zonas más altas, las que quedan debajo de la rampa del garaje, el almacén subterráneo alcanza los siete metros de altura. Detrás de estas misteriosas puertas, ahora precintadas, se escondía una realidad paralela a los trabajadores del centro que ahora está en el foco de la Fiscalía. Investigan si esos almacenes fueron utilizados para el desvío de fondos por la presunta trama de corrupción en torno a la figura de Juan Arroyo, gerente del centro durante dos décadas y hombre de confianza de Mariano Barbacid, fundador de la institución. En la denuncia presentada en julio de 2025 ante la Fiscalía Anticorrupción por un ex alto cargo del centro ya se citaba la existencia de “un almacén segregado, fuera del control del departamento logístico”, que había sido establecido 18 años antes por Arroyo. Tras las “puertas secretas” Aunque los trabajadores conocían la existencia de almacenes en la planta más baja del aparcamiento subterráneo, ninguno sabía que hubiera semejante acumulación de material detrás de las paredes. “Hay ferreterías en Madrid que tienen menos material que nosotros”, dice una fuente interna. La sorpresa ha sido aún mayor en cuanto a la puerta de la quinta planta, a la que se accede por un tramo de escaleras que parecía no conducir a ninguna parte. En ninguno de los accesos a los almacenes hay cámaras de seguridad, de modo que es imposible saber quién entraba y salía de las instalaciones. Puertas de los almacenes del CNIO precintados por lo la Policía. A la izquierda, puerta en la planta -4. A la derecha, puerta en la planta 5. En las grabaciones hay elementos que llaman la atención porque son ajenos al centro y seguramente fueron usados en otras obras relacionadas con la trama, según fuentes de la investigación. “Hay rollos de cable para ir de aquí a La Paz tres veces”, relata uno de los trabajadores. Pero, sobre todo, hay elementos que nada tienen que ver con un centro de investigación: desde calderas a equipos autónomos de aire acondicionado —cuando en el centro se utilizan climatizadores industriales—, jambas de puertas, grifería y sistemas de cisternas para cuartos de baño que no son compatibles con los que se usan en el edificio. También hay cortadoras de porcelana por control numérico, cuando en el CNIO “jamás se ha cortado un azulejo”, y decenas de papeleras de aluminio que no se usan en el centro. Un “almacén segregado” Ya en la primera denuncia interpuesta en 2018 por la entonces presidenta del comité de empresa, Ana Isabel Hernández, se destacaban los gastos desmedidos en ferretería en el CNIO, con partidas de hasta 50.000 euros “en bisagras y tornillos” y una licitación que pretendía comprar bañeras de hidromasaje, estufas de pellets y suelo radiante. Una auditoría de 2018 también destacaba que el mayor centro de investigación en España destinaba a gastos de aprovisionamiento más del doble que otros centros similares como el CNIC (Centro Nacional de Investigaciones Cardiovasculares). Con unas plantillas e ingresos muy similares entre ambos centros, destacaba el informe, “el gasto de mantenimiento se duplica en el caso del CNIO”, aunque se atribuía a algunas especificidades del centro. Cuadro en el informe complementario al de Auditoría de cuentas anuales del CNIO en 2018. En la denuncia presentada por un ex alto cargo del CNIO en junio de 2025 que dio lugar a la investigación, las partidas y suministros de ferretería también aparecían como uno de los focos principales de posibles irregularidades dentro del área técnica. Durante años, reflejaban los denunciantes, los suministros de ferretería (junto con los eléctricos y de saneamiento) han eludido el control del departamento de compras y logística. Entraban bajo la supervisión directa de la dirección técnica, donde a menudo era el propio personal de la contrata encargada de los servicios de mantenimiento de las instalaciones quien firmaba la recepción. Según la denuncia, bastaba con el albarán de entrega y nadie del CNIO verificaba físicamente la mercancía. Interior de uno de los almacenes del CNIO precintado por la Policía. En la denuncia consta que el coordinador de almacén, empleado de una de las muchas contratas de la red investigada, declaró en febrero de 2025 que la entrada de mercadería (suministros de ferretería, mecánico, saneamientos o eléctrico) se realiza “en un almacén segregado, fuera del control del departamento logístico que depende del Departamento de Compras”, y que, consultados sobre esta anomalía, los técnicos de compras indicaron que “esa decisión fue adoptada por el exgerente D. Juan Arroyo para agilizar y evitar conflictos del área técnica desde hace más de 18 años”. Otra de las claves que podría explicar la presencia de material y equipos de alto valor en los almacenes del CNIO, según las denuncias, es que una vez terminada la obra para la que se habían adquirido, el centro presentaba “bajas de utillaje no identificado por valores muy importantes cada año cifradas en decenas de miles de euros”, es decir, declaraba como perdido gran parte del material comprado, de forma que pasaba a estar fuera de registro. El volumen de este tipo de suministros técnicos solicitados mediante contratos menores llegó a ser de hasta 1,5 millones de euros. A partir de 2025 los denunciantes consiguieron que se cumpliera la ley y se obligara a desglosar los gastos con una descripción detallada de cada elemento comprado y su precio unitario, evitando la opacidad de los listados anteriores con categorías genéricas agrupadas. Para aquellas fechas, es presumible que buena parte del material de construcción y maquinaria ya habría pasado a formar parte del arsenal oculto de la trama del CNIO. El surtidor de gasóleo, que se encuentra en una zona técnica no precintada, antes y después de ser deshabilitado. La Fiscalía investiga estos hallazgos como parte de una amplia red de irregularidades producidas en el mayor centro español de investigación contra el cáncer durante décadas, desde el uso masivo de contratos menores a falsas “ofertas de acompañamiento” para simular la competencia. La existencia de este almacén segregado cuadra con la utilización de los medios del CNIO para uso particular que han señalado tanto el ex alto cargo que denunció a la Fiscalía como el gerente que llegó tras Arroyo, José Manuel Bernabé, y que presentó su renuncia. En estas denuncias consta la existencia de una persona de mantenimiento del centro al que los trabajadores se referían como “el mayordomo” que acudía semanalmente al domicilio particular de Juan Arroyo para realizar labores particulares y que cada miércoles le llevaba un bidón de gasoil propiedad del CNIO. Consultados por elDiario.es, desde el CNIO aseguran que no pueden comentar nada mientras la investigación esté en curso y recalcan que la actividad científica ha continuado, ajena a estos hechos. Por su parte, el exgerente Juan Arroyo asegura que hasta dónde él sabe, en esos almacenes había “algo de herramienta y repuestos (material de fontanería y electricidad) de lo más común” y desconoce si se usaba fuera del CNIO. En cualquier caso niega que los almacenes precintados sean “almacenes segregados” y recuerda que “los gestionaba la empresa de mantenimiento, bajo la supervisión del director técnico”, en referencia a Javier de Dios. Este medio ha tratado de contactar con este último para conocer su versión pero no ha obtenido respuesta. En su última reunión, del viernes 10 de abril, el patronato del CNIO nombró nueva gerente del centro a Cristina Navarro Enterría, tras la dimisión del anterior responsable en el cargo y el bloqueo de la institución durante semanas. La nueva responsable se enfrenta a la mayor crisis de reputación en la historia del centro científico, con los investigadores y el resto de la plantilla totalmente desmoralizados, después de casi dos años de crisis y escándalos continuados. Entre las papeletas a resolver está el despido de las nueve secretarias de administración, porque estaban empleadas de Gedosol (una de las empresas bajo la lupa de la Fiscalía Anticorrupción), lo mismo que puede suceder en breve con el departamento de informática.
