Internetavbrott i Iran är det längsta ett land har drabbats av sedan den arabiska våren 2011
Myndigheterna stängde åtkomsten den 28 februari, vilket lämnar majoriteten av landet med endast officiella medier och ett lokalt nätverk som kontrolleras av regeringen Irans regim stänger av internet efter mer än 40 dödsfall i protester som spreds över landet. Irans internetavbrott kommer att nå sin andra hela månad nästa tisdag, vilket gör det till den längsta något land har drabbats av sedan den arabiska våren, enligt analytiker. De iranska myndigheterna avbröt helt åtkomsten till nätverket den 28 februari, när attackerna från Israel och USA började.
Det hade de redan gjort under protesterna mot regimen i januari. Utöver vad medborgarna kan uppleva på egen hand, innebär den allmänna blackouten att informationen om kriget som når många människor i Iran är mindre än den som tas emot i andra länder i regionen. "När jag pratar med människor i Iran [upptäcker jag att] de ofta är omedvetna om omfattningen av förstörelsen och andra händelser", säger Amir Rashidi, chef för den iranska människorättsorganisationen Miaan Group. "Deras enda informationskällor är iransk statlig television och en satellitkanal; de har inte tillgång till de viktigaste nyhetskällorna, och dessa två medier rapporterar enligt sina egna intressen. Resultatet är att iranier är omedvetna om många detaljer, när det inte är nyheterna som de är direkt omedvetna om", tillägger han.
I Gerdoo, det iranska Google, ger nyckelorden 'krig eller 'vapenvila' inga resultat, enligt en rapport från Miaan Group [...] I en annan iransk sökmotor är resultaten för ordet "krig" nyheter om Irans avgörande seger. Denna Internet-blackout är den längsta och allvarligaste som ett land har drabbats av sedan den arabiska våren, då Libyen tappade anslutningen till Internet-chefen i nästan sex månader, enligt Madug-företaget i nästan sex månader. "Det faktum att den iranska regeringen fortsätter att blockera tillgången till Internet tyder på att regimens strukturer inte har förändrats mycket", tror han. Ett annat prejudikat är Sudan, som 2019 stängde av internetåtkomst i 37 dagar.
Även om det har varit längre avbrott i Burma, Gaza och Ukraina, påverkade avbrotten inte hela det nationella territoriet. Just nu kan de flesta iranier bara få tillgång till ett nationellt nätverk som har funnits i 16 år: National Information Network, eller NIN. Helt skild från resten av Internet har NIN sina egna sökmotorer och meddelandetjänster, samt en iransk version av Netflix.
Under tillsyn av regeringen tillhandahåller alla dess plattformar information om användare till de iranska myndigheterna, inklusive meddelandeapplikationer. På den svarta marknaden säljs internetåtkomst via VPN eller ett speciellt SIM-kort till ett pris på mellan 6 och 24 dollar per gigabyte. "Strikt censur påtvingas nationella sökmotorer och alla lokala plattformar", konstaterar en rapport från Miaan Group. På Gerdoo, iranska Google, ger nyckelorden "krig" eller "vapenvila" inga resultat. "Som om det inte fanns något krig, varken i Iran eller någon annanstans i världen", sa rapporten.
I en annan iransk sökmotor är resultaten för ordet "krig" nyheter om Irans avgörande seger. Enligt Rashidi från Miaan Group, "har informationen som sprids av nationella plattformar utsatts för mycket strikt censur och kontroll i ett medvetet försök att forma den allmänna opinionen." Kritik i regeringen Oron bland befolkningen har fått regeringsmedlemmar att uttala sig mot att blackouten fortsätter. "All form av begränsning eller diskriminering av internetåtkomst måste undvikas", sade Irans förste vicepresident, Mohamad Reza Aref, vid ett möte med kommunikationsministern Satar Hashemi den 22 april. Aref vidhöll i sina uttalanden att ett "Internet efter nivåer och med en mekanism för åtkomstsegregering är oförenliga med regeringens grundläggande behov av anslutning till nätverket" och betraktas som "ett grundläggande behov av anslutning till nätverket" befolkningen och måste erkännas som en allmän rättighet för alla medborgare”, enligt EFE.
Dessa demonstrationer innebär inte att stängningen kommer att hävas snart, eftersom den person som bestämmer säkerhetspolitiken är det högsta nationella säkerhetsrådet, där presidenten, utrikes- och inrikesministrarna, presidenterna för parlamentet och rättsväsendet, två representanter för den högsta ledaren, chefen för revolutionsgardet och den reguljära armén sitter. Med krig är dess övervikt ännu större. Iranier som vill kringgå informationsblockaden har få och betungande alternativ.
För att ansluta reser några över land och korsar gränsen till Türkiye. På den svarta marknaden säljs Internetaccess via VPN eller ett speciellt SIM-kort till ett pris mellan 6 och 24 dollar per gigabyte (mellan 5,1 och 20,5 euro, ungefär), vilket motsvarar mellan 5 och 20 gånger det globala genomsnittspriset. Som Miaan Group publicerade har Internet blivit en "lyxvara" inom räckhåll för ett fåtal.
De senaste dagarna har landet tillåtit begränsad åtkomst till vissa grupper av affärsmän och proffs genom en gateway känd som Internet Pro där de flesta meddelandeapplikationer förblir blockerade, men som tillåter åtkomst till Googles tjänster, enligt Al Jazeera. "Det finns inga tydliga utsikter för att internetanslutningen ska återställas, med hänsyn till den iranska regeringens nya policy", säger Miaan Group-studien. Han anser det troligt att blockaden kommer att fortsätta under en tid, under vilken Iran kommer att fortsätta att främja sitt nationella nätverk. Men många tjänster på detta nätverk är defekta eller fungerar inte alls.
Översättning av Francisco de Zárate
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
26 april 2026, 22:59
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
El corte de Internet en Irán es el más largo que sufre un país desde la Primavera Árabe en 2011
Beskrivning
Las autoridades cortaron el acceso el 28 de febrero, dejando a la mayoría del país solo con los medios oficiales y una red local controlada por el GobiernoEl régimen de Irán corta internet después de más de 40 muertos en las protestas que se extienden en todo el país El corte de Internet que vive Irán cumplirá el próximo martes su segundo mes completo, lo que lo convierte en el más largo que ha sufrido ningún país desde la Primavera Árabe, según los analistas. Las autoridades iraníes interrumpieron totalmente el acceso a la red el día 28 de febrero, cuando comenzaron los ataques de Israel y EEUU. Ya lo habían hecho durante las protestas contra el régimen en enero. Más allá de lo que puedan vivir en primera persona los ciudadanos, el apagón generalizado supone que la información sobre la guerra que llega a mucha gente en Irán es menor que la que se recibe en otros países de la región. “Cuando hablo con la gente de Irán, [compruebo que] a menudo no son conscientes de la magnitud de la destrucción y de otros acontecimientos”, dice Amir Rashidi, director de la organización por la defensa de los derechos humanos en Irán Miaan Group. “Sus únicas fuentes de información son la televisión estatal iraní y un canal por satélite; no tienen acceso a las principales fuentes de noticias, y estos dos medios informan según sus propios intereses. El resultado es que los iraníes desconocen muchos detalles, cuando no son las noticias lo que ignoran directamente”, agrega. En Gerdoo, el Google iraní, las palabras clave 'guerra o 'alto el fuego no arrojan ningún resultado, según un informe del Miaan Group [...] En otro motor de búsqueda iraní, los resultados de la palabra "guerra" son noticias sobre la decisiva victoria de Irán Este apagón de Internet es el más largo y grave que sufre un país desde la Primavera Árabe, cuando Libia perdió la conexión durante casi seis meses, según Doug Madory, director de análisis de Internet en la empresa Kentik. “El hecho de que el Gobierno iraní siga bloqueando el acceso a Internet sugiere que las estructuras del régimen no han cambiado mucho”, opina. Otro precedente es Sudán, que en 2019 cortó el acceso a Internet durante 37 días. Aunque ha habido cortes más largos en Birmania, Gaza y Ucrania, las interrupciones no afectaron a todo el territorio nacional. Ahora mismo, la mayoría de los iraníes solo puede acceder a una red nacional que lleva 16 años en desarrollo: la Red Nacional de Información, o NIN, por sus siglas en inglés. Completamente separada del resto de Internet, la NIN tiene sus propios motores de búsqueda y servicios de mensajería, además de una versión iraní de Netflix. Supervisada por el Gobierno, todas sus plataformas entregan a las autoridades iraníes información sobre los usuarios, también las aplicaciones de mensajería. En el mercado negro, el acceso a Internet por VPN o por una tarjeta SIM especial se vende a un precio de entre 6 y 24 dólares por gigabyte “Se está imponiendo una estricta censura a los motores de búsqueda nacionales y a todas las plataformas locales”, señala un informe del Miaan Group. En Gerdoo, el Google iraní, las palabras clave “guerra” o “alto el fuego” no arrojan ningún resultado. “Como si no existiera ninguna guerra, ni en Irán ni en ningún otro lugar del mundo”, decía el informe. En otro motor de búsqueda iraní, los resultados de la palabra “guerra” son noticias sobre la decisiva victoria de Irán. Según Rashidi, de Miaan Group, “la información que difunden las plataformas nacionales ha sido sometida a una censura y control muy estrictos en un intento deliberado de moldear la opinión pública”. Críticas en el Gobierno El malestar entre la población ha llevado a miembros del Gobierno a pronunciarse en contra de la continuidad del apagón. “Debe evitarse cualquier forma de restricción o discriminación en el acceso a Internet”, afirmó el 22 de abril el vicepresidente primero de Irán, Mohamad Reza Aref, en un encuentro con el ministro de Comunicaciones, Satar Hashemi. Aref sostuvo en sus declaraciones que un “Internet por niveles y con un mecanismo de segregación del acceso son incompatibles con el enfoque del Gobierno orientado a la justicia” y consideró que la conexión a la red es “una de las necesidades básicas de la población y debe ser reconocida como un derecho público para todos los ciudadanos”, según recogió EFE. Estas manifestaciones no implican que la clausura se vaya a levantar pronto, pues quien determina la política de seguridad es el Consejo Supremo de Seguridad Nacional, donde se sientan el presidente, los ministros de Exteriores e Interior, los presidentes del Parlamento y el Poder Judicial, dos representantes del líder supremo, el comandante en jefe de la Guardia Revolucionaria y del Ejército regular. Con la guerra, su preponderancia es aún mayor. Los iraníes que quieren esquivar el bloqueo informativo tienen pocas y onerosas opciones. Para conectarse, algunos viajan por tierra y cruzan la frontera con Turquía. En el mercado negro, el acceso a Internet por VPN o por una tarjeta SIM especial se vende a un precio de entre 6 y 24 dólares por gigabyte (entre 5,1 y 20,5 euros, aproximadamente), lo que representa entre 5 y 20 veces el precio promedio mundial. Como publicó el Miaan Group, Internet se ha convertido en un “bien de lujo” al alcance de unos pocos. En los últimos días, el país ha permitido el acceso limitado a determinados colectivos de empresarios y profesionales a través de una pasarela conocida como Internet Pro en la que la mayoría de aplicaciones de mensajería siguen bloqueadas, pero que permite acceder a servicios de Google, según Al Jazeera. “No hay perspectivas claras de que se restablezca la conectividad a Internet, teniendo en cuenta las nuevas políticas del Gobierno iraní”, señala el estudio del Miaan Group. Este considera probable que el bloqueo continúe algún tiempo, durante el que Irán seguirá promoviendo su red nacional. Pero muchos servicios de esta red son defectuosos o directamente no funcionan. Traducción de Francisco de Zárate
