Repatriering, isolering och karantän: detta kommer att vara protokollet för passagerare på hantavirusfartyget
Spanien slutför en operation ledd av Europeiska kommissionen, med stöd av WHO och ECDC, för att evakuera 144 personer från kryssningsfartyget "MV Hondius". Från Patagonien till Kanarieöarna: kronologi för kryssningsfartyget som drabbats av hantavirusutbrottet Efter fem dagar strandat utanför Kap Verdes kust, verkar situationen för dussintals passagerare ombord på MV Hondius-fartyget, på vilket ett hantavirusutbrott har inträffat, ha avblockerats under de senaste timmarna. Världshälsoorganisationen (WHO), Europeiska kommissionen, Europeiska centret för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECD) och myndigheterna i Nederländerna, Sydafrika, Kap Verde och Spanien, som har accepterat att passagerare landsätts på Kanarieöarna, har utarbetat en färdplan där de har tagit hänsyn till vårdbehoven för de misstänkta fallen och kapaciteten för de mest förberedda ländernas hälsa och sjukdomskontroll.
Sedan kryssningsfartygets avgång från Ushuaia, i det argentinska Patagonien, den 1 april, har tre personer dött och ytterligare en är fortfarande i kritiskt tillstånd i Sydafrika. Fram till denna onsdag fanns två misstänkta fall och en högriskkontakt kvar på kryssningsfartyget, som redan har evakuerats på två sjukvårdsplan på väg till Nederländerna för att få läkarvård. Ett av dessa plan gjorde ett tankstopp på Kanarieöarna, efter att Marocko vägrat, vilket förlängdes på grund av ett fel i patientens elektriska stödsystem.
Även om de nederländska myndigheterna hade bett det spanska hälsoministeriet om hjälp för att evakuera en av dessa misstänkta till Spanien, förbättrades fartygets läkare på grund av sin allvarliga prognos under de följande timmarna och han kunde äntligen resa till Nederländerna. Med de symtomatiska fallen utanför fartyget seglade de 144 personerna ombord utan symtom på smitta mot den sekundära hamnen Granadilla de Abona på Teneriffa. Beslutet togs efter flera möten mellan internationella hälsomyndigheter, EU-kommissionen och de inblandade länderna.
Som hälsoministern Mónica García och inrikesministern Fernando Grande-Marlaska indikerade denna onsdag är det WHO som "bestämmer, begär och begär", med hänsyn till den tekniska förmågan i en situation av denna kaliber. Spanien har accepterat denna begäran av "mänsklighet", men också "juridiska och juridiska" frågor, såsom de internationella hälsobestämmelserna och olika avtal som undertecknats med Internationella sjöfartsorganisationen. Regeringskällor minns att "Kap Verde är rankad på 135:e plats i världen i FN:s utvecklingsindex" och "dess regering har rapporterat att den inte har de tekniska eller mänskliga resurserna för att genomföra operationen." Dessutom skulle "att ta sig till Nederländerna kräva mellan 9 och 10 dagar." WHO skulle också ha tagit hänsyn till skadorna på den fysiska och mentala hälsan för människorna ombord på en så lång resa, medan "det närmaste territoriet utrustad med nödvändiga resurser är Kanarieöarna", tre dagar och 12 timmar bort.
Vad händer när fartyget anländer till Kanarieöarna Fartyget, som transporterar två specialistläkare, är planerat att anlända till Kanarieöarna på lördag. En sekundär hamn har valts, med lite aktivitet och 10 minuter från Teneriffas södra flygplats. "Väl där kommer en gemensam hälsoutvärdering och evakueringsmekanism att lanseras för att repatriera alla medlemmar av passageraren", där 144 personer av 23 nationaliteter finns kvar, uppger regeringskällor. Endast de personer som uppvisar symtom under färden till skärgården kommer att läggas in på sjukhus.
Hela denna process kommer att ledas av Europeiska kommissionen, med stöd av WHO och ECDC, och kommer att samordnas med den europeiska civilskyddsmekanismen, som skapades 2001 för att stärka samarbetet mellan länder på detta område och som sedan dess har aktiverats vid mer än 830 tillfällen. "Både sjukvård och förflyttningar kommer att utföras i speciella utrymmen och transporter som möjliggörs ad hoc, vilket undviker all kontakt med lokalbefolkningen och säkerställer alltid assistanspersonalens säkerhet", har hälsoministeriet insisterat vid flera tillfällen. Operationen "kommer inte att utgöra någon risk för den kanariska befolkningen", betonade García i onsdags efter ett interministeriellt möte, som leds av Pedro Sánchez. Den brittiska utrikesministern, Yvette Cooper, har indikerat att hon är "i nära kontakt" med sina holländska och spanska motsvarigheter för att "underlätta medicinska evakueringar" och säkerställa "att brittiska medborgare kommer hem säkert så snart som möjligt." 14 spanjorer ombord De spanska medborgarna ombord på kryssningsfartyget – fem katalaner, tre från Madrid, tre från Asturien, en kastilianer från León, en galicier och en valencier – kommer att undersökas vid ankomsten till Kanarieöarna och föras med militärplan till Torrejón-basen och, därifrån, till Gómez Ulla Central Defense Hospital i Madrid.
Där kommer de att förbli i karantän "under den nödvändiga tiden som fastställts av de kliniska protokollen", sa ministern, men det är ännu inte fastställt. Inkubationstiden för viruset är cirka 45 dagar, enligt uppgifter som rapporterats av Health. "Tiden som människor måste vara i karantän kommer att bero på de tekniska mötena, under vilken dag noll kommer att bestämmas," sa García. Ministeriet har begärt ett specifikt tekniskt protokoll från WHO för hantering av ärenden och nära kontakter. "Preliminärt förväntas det att dessa människor kommer att genomgå hemkarantän under aktiv övervakning och fortsatt medicinsk övervakning", säger de från denna avdelning.
Om symtom dyker upp kommer det statliga UATAN-nätverket att aktiveras. Gómez Ulla är ett offentligt centrum under försvarsministeriet, som har en egen avdelning för infektionssjukdomar och åtta av dessa högnivåisoleringsenheter, till vilka ytterligare 16 läggs till i andra delar av landet. Även om det är helt olika fall, sattes de fem spanjorerna som repatrierades från Wuhan i karantän där under coronavirus-pandemin.
Ett nytt fall i Schweiz WHO arbetar också med "internationell kontaktspårning, för att säkerställa att potentiellt exponerade människor övervakas och att ytterligare spridning av sjukdomen begränsas." I onsdags bekräftade schweiziska myndigheter ett nytt fall av hantavirus hos en man som hade rest på MV Hondius, men som hade lämnat fartyget vid en tidigare mellanlandning i Kap Verde och hade återvänt till sitt land. Denna patient åkte till ett sjukhus i Zürich, där han behandlas, efter att ha fått ett e-postmeddelande från fartygets operatör, som informerade honom om hälsosituationen på kryssningsfartyget. Dessutom har de franska hälsomyndigheterna rapporterat att de "nära" följer en medborgare som reste på samma plan som en av passagerarna som evakuerats till Sydafrika, även om de inte i något fall talade om ett nytt fall, utan snarare om "kontaktspårning".
Smitta mellan människor, "inte uteslutet" Ett WHO-laboratorium bekräftade i onsdags att de tre bekräftade fallen tillhör Andes-stammen, den mest aggressiva och den enda där överföringar mellan människor har upptäckts - den vanligaste formen av infektion är genom kontakt med urin, avföring eller saliv från gnagare. Hur som helst fortsätter hälsomyndigheterna att betrakta risken för den globala befolkningen som "låg". "Smitta mellan människor är inte vanligt, men det kan inte uteslutas", förklarade hälsoministern, "och när det har inträffat har det varit i situationer med mycket nära och direkt kontakt med asymtomatiska människor."
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
6 maj 2026, 22:07
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Repatriación, aislamiento y cuarentena: así será el protocolo para los pasajeros del barco del hantavirus
Beskrivning
España ultima un operativo dirigido por la Comisión Europea, con el apoyo de la OMS y el ECDC, para evacuar a 144 personas del crucero 'MV Hondius'De Patagonia a Canarias: cronología del crucero afectado por el brote de hantavirus Tras cinco días varados frente a la costa de Cabo Verde, la situación para las decenas de pasajeros a bordo del barco MV Hondius en el que se ha producido un brote de hantavirus, parece haberse desbloqueado en las últimas horas. La Organización Mundial de la Salud (OMS), la Comisión Europea, el Centro Europeo para la Prevención y Control de Enfermedades (ECD) y las autoridades de Países Bajos, Sudáfrica, Cabo Verde y España, que ha aceptado el desembarco en Canarias del pasaje, han trazado una hoja de ruta en la que han tenido en cuenta la necesidad asistencial de los casos sospechosos y las capacidades del país receptor, el más preparado para garantizar el control epidemiológico y la salud pública. Desde la salida del crucero de Ushuaia, en la Patagonia argentina, el pasado 1 de abril, han fallecido tres personas y otra permanece en estado crítico en Sudáfrica. Hasta este miércoles, en el crucero permanecían dos casos sospechosos y un contacto de alto riesgo, que ya han sido evacuados en dos aviones medicalizados con destino a Países Bajos, para recibir atención médica. Uno de estos aviones ha realizado una parada de repostaje en Canarias, después de que Marruecos se negase, que se ha alargado por un fallo en el sistema eléctrico de soporte del paciente. Aunque las autoridades neerlandesas habían pedido ayuda al Ministerio de Sanidad español para que evacuase a España a uno de estos sospechosos, el médico de la embarcación, por su pronóstico grave, su estado mejoró en las horas siguientes y pudo viajar finalmente con dirección a Países Bajos. Con los casos sintomáticos fuera del barco, las 144 personas a bordo zarpan sin síntomas de contagio hacia el puerto secundario de Granadilla de Abona, en Tenerife. La decisión se ha tomado tras varias reuniones entre las autoridades sanitarias internacionales, la Comisión Europea y los países involucrados. Como han indicado este miércoles la ministra de Sanidad, Mónica García, y el de Interior, Fernando Grande-Marlaska, es la OMS quien “determina, solicita y pide”, teniendo en cuenta las capacidades técnicas ante una situación de este calibre. España ha aceptado esa petición por “humanidad”, pero también cuestiones “legales y jurídicas”, como el Reglamento Sanitario Internacional y distintos convenios firmados con la Organización Marítima Internacional. Fuentes gubernamentales recuerdan que “Cabo Verde ocupa el puesto 135 del mundo en el Índice de Desarrollo de la ONU” y “su Gobierno ha informado de que no cuenta con los medios técnicos ni humanos para realizar la operación”. Además, “llegar a Países Bajos requeriría entre 9 y 10 días”. La OMS habría tendido también en cuenta el daño para la salud física y mental de las personas a bordo un desplazamiento tan largo, mientras “el territorio más cercano dotado con las capacidades necesarias son las Islas Canarias”, a tres días y 12 horas. Qué ocurrirá cuando el barco llegue a Canarias Está previsto que el barco, en el que viajan dos médicos especialistas, llegue a Canarias este sábado. Se ha elegido un puerto secundario, con poca actividad y a 10 minutos del aeropuerto sur de Tenerife. “Una vez allí, se pondrá en marcha un mecanismo conjunto de evaluación sanitaria y evacuación para repatriar a todos los miembros del pasaje”, en el que permanecen 144 personas de 23 nacionalidades, indican fuentes gubernamentales. Solo se hospitalizará a aquellas personas presenten síntomas durante el trayecto hasta el archipiélago. Todo este proceso estará dirigido por la Comisión Europea, con el apoyo de la OMS y el ECDC, y estará coordinado con el Mecanismo Europeo de Protección Civil, creado en 2001 para reforzar la cooperación entre países en este ámbito y que se ha activado desde entonces en más de 830 ocasiones. “Tanto la atención médica como los traslados se realizarán en espacios y transportes especiales habilitados ad hoc, evitando todo contacto con la población local y velando en todo momento por la seguridad del personal de asistencia”, han insistido en varias ocasiones desde el Ministerio de Sanidad. La operación “no va a suponer ningún riesgo para la población canaria”, ha resaltado García este miércoles tras una reunión interministerial, presidida por Pedro Sánchez. La ministra británica de Exteriores, Yvette Cooper, ha señalado que está “en contacto estrecho” con sus homólogos neerlandeses y españoles para “facilitar las evacuaciones médicas” y lograr “que los ciudadanos británicos lleguen a casa sanos y salvos lo antes posible”. 14 españoles a bordo Los ciudadanos españoles a bordo del crucero —cinco catalanes, tres madrileños, tres asturianos, un castellano leonés, un gallego y un valenciano— serán examinados al llegar a Canarias y trasladados en un avión militar a la base de Torrejón y, de ahí, al Hospital Central de la Defensa Gómez Ulla, en Madrid. Ahí permanecerán en cuarentena “el tiempo necesario que establezcan los protocolos clínicos”, ha dicho la ministra, aun por determinar. El periodo de incubación del virus es de en torno a 45 días, según los datos que ha trasladado Sanidad. “El tiempo que las personas tengan que estar en cuarentena dependerá de las reuniones técnicas, en las que se determinará cuál es el día cero”, ha señalado García. El ministerio ha solicitado a la OMS un protocolo técnico específico para la gestión de casos y contactos estrechos. “De manera preliminar, se prevé que estas personas realicen cuarentena domiciliaria bajo vigilancia activa y seguimiento médico continuado”, indican desde este departamento. En caso de aparición de síntomas, se activará la red estatal UATAN. El Gómez Ulla es un centro público, del Ministerio de Defensa, que cuenta con su propia sección de Enfermedades Infecciosas y ocho de estas unidades de aislamiento de alto nivel, a las que se suman otras 16 en otros puntos del país. Aunque son casos totalmente diferentes, allí hicieron la cuarentena los cinco españoles repatriados de Wuhan durante la pandemia de coronavirus. Un nuevo caso en Suiza La OMS también trabaja en el “rastreo internacional de contactos, a fin de garantizar que las personas potencialmente expuestas sean monitoreadas y que se limite cualquier propagación adicional de la enfermedad”. Este miércoles, las autoridades suizas confirmaron un nuevo caso de hantavirus en un hombre que había viajado en el MV Hondius, pero que había dejado el barco en una escala previa a Cabo Verde y había regresado a su país. Este paciente acudió a un hospital de Zúrich, donde está siendo atendido, tras recibir un correo electrónico del operador del barco, informando de la situación sanitaria del crucero. Además, las autoridades sanitarias francesas han informado de que siguen “estrechamente” a un ciudadano que viajó en el mismo avión que uno de los pasajeros evacuados a Sudáfrica, aunque en ningún caso hablaron de un nuevo caso, sino de un “rastreo de contactos”. El contagio entre humanos, “no descartable” Un laboratorio de la OMS confirmó este miércoles que los tres casos confirmados pertenecen a la cepa de los Andes, la más agresiva y en la única que se han detectado transmisiones entre humanos —la forma más común de infección es por contacto con orines, heces o saliva de roedores—. En cualquier caso, las autoridades sanitarias siguen considerando el riesgo para la población global “bajo”. “La transmisión entre personas no es habitual, pero no es descartable”, ha explicado la ministra de Sanidad, “y cuando se ha producido ha sido en situaciones de contacto muy estrecho y directo con las personas asintomáticas”.