Sevillas kommunfullmäktige, testlaboratoriet för en PP-Vox-pakt... som Moreno var först med att försegla för sju år sedan

Den populära kandidaten insisterar på att han inte vill inkludera extremhögern i sin regering, även om han inte utesluter det och han har redan en historia: han skrev på en allians med henne 2019 för att bli president och välsignade sedan avtalet genom vilket ultrapolitiken filtrerades in i konsistoriet i Andalusiens huvudstad. Andalusisk president och kandidat för omval för PP, saker och ting har Det måste vara något som liknar Pedro Sánchez, när han sa att ”han skulle inte sova lugnt på natten” med Podemos ministrar och några månader senare hade han Pablo Iglesias som vicepresident. Nu varnar Moreno för att oppositionen till och med skulle kunna blockeras om den lämnades i händerna på Vox, som inte alls vill tvingas in i en pakt som han i slutändan inte utesluter eftersom, insisterar han, det kommer att beslutas av andalusierna på 17M.

Men verkligheten är att han redan befann sig i den här situationen och antog den gärna 2019: han var den första ledaren i Spanien som allierat sig med extremhögern för att nå San Telmo. Men eftersom det har regnat mycket sedan dess är det de senaste åren Sevillas kommunfullmäktige som har blivit det sanna laboratoriet för att testa hur samexistens mellan båda grupperna skulle se ut om det skulle behövas. Frågan har sina nyanser, till att börja med att Vox kan blockera Morenos utnämning och det är inte möjligt med en borgmästare, i det här fallet José Luis Sanz (PP), för i ett fullmäktige styr den kandidat som får flest röster i investiturplenum, även om han inte har absolut majoritet.

De från Santiago Abascal lärde sig också av sina erfarenheter 2019 – de slutar inte att fördöma att de blev lurade av den andalusiska PP – och nu har de mellan två ögonbryn att komma in i regeringarna, vilket de redan har uppnått i Extremadura, Aragon och kommer att hända i Castilla y León. Foto av PP-Vox-pakten 2019: från vänster till höger, Teodoro García Egea (PP), Juan Manuel Moreno (PP), Francisco Serrano (Vox) och Javier Ortega Smith (Vox). Moreno är den enda politiska överlevande.

Och det var precis så saker och ting började för Sanz, med Vox som surrade för att det inte gav plats för honom med kommandot på plats, vilket fick honom att förutsäga att vi stod inför en "instabil regering". Det var i juni 2023 och sagt och gjort, för i nästan ett och ett halvt år röstade högerextrema formationen emot allt som PP tog med till plenarsessionen, vilket gav upphov till den pittoreska omständigheten att vänstern (PSOE och, i mindre utsträckning, Podemos och IU) tog kastanjerna ur de populäras eld. Från hotet om en pakt till frågan om förtroende Saker och ting nådde en sådan punkt att borgmästaren till och med vägrade att lägga fram budgeten, tills händelserna bröt ut i maj 2024.

Först hotades det om en pakt för att föra in Vox i den lokala regeringen som Moreno själv avbröt i sista minuten, och omedelbart efteråt verkade kommunfullmäktige upptäcka det ess som den allmänna valregeringen höll i fråga om förtroende för honom: godkännandet av räkenskaperna. Eftersom det var omöjligt för vänstern och extremhögern att komma överens om att lägga fram ett misstroendevotum tappade Sanz trancen men vann en budget, och vid sommarens återkomst fann han Vox smidigare än handsken när det just på nationell nivå var särskilt spänt med PP. När alternativet att blockera budgeten avväpnades, vilket var det största påtryckningsverktyg de hade, började Abascals folk plötsligt godkänna förslag till de populära, och började med begränsningen av turistlägenheter.

Den vänskapen slutade i uppvaktning i januari 2025, när de undertecknade sin nya förståelsestadium med en överenskommelse – välsignad av Juan Manuel Moreno själv – om att godkänna budgeten, som inkluderade att helt införa högerextrema politik i Sevillas kommunfullmäktige för första gången. Och Sanz sa att han inte ville öppna ideologiska debatter... Naturligtvis alla till sina egna, för Vox stannade kvar i oppositionen och är fortfarande där, fast han godkänner nästan allt som behöver godkännas och till och med försvarar den lokala regeringen, som den ibland i praktiken verkar tillhöra.

Jämställdhet, immigration, anti-abortbyrå... José Luis Sanz (PP) och Cristina Peláez (Vox) undertecknade sin andra budgetpakt i december förra året. Och vad har denna budgetallians, som förnyades för 2026 års räkenskaper, omsatt?

Jo, PP har köpt åtgärder som inte är särskilt ekonomiskt kostsamma, men som representerar segrar för Vox eftersom de har lyckats införa några av sina programmatiska tvångstankar. Dess talesperson, Cristina Peláez, framförde det redan vid den plenarsessionen för investituren 2023: "utrota vänsterpolitiken", bekämpa "det falska historiska minnet som avslöjar dödsfall för några få röster", avsluta "genuspropaganda", avveckla "klimatfanatism" och en målmedveten kamp "till försvar av livet". Allt detta har översatts till nedskärningar av jämställdheten samtidigt som man subventionerar en förening mot abort, avskaffande av samarbetslinjer och uppmärksamhet på den lokala invandrarbefolkningen, medel för att främja festligheterna för den obefläckade avlelsen och San Fernando (stadens skyddshelgon och den lokala extremhögerns äkta superhjälte) och till och med en anti-Palestina-klausul når detta territorium så att inget territorium nås.

Men de två stora juvelerna i kronan, som direkt förvaltas av de ansvariga för Vox, är Anti-Eviction Office och framför allt Maternity Office, ett fullfjädrat antiabortcenter som är den största stoltheten bland Santiago Abascals. I återutgivningen av budgetpakten för 2026 har stödet till konsumenterna minskat (med epicentrum i Facua) och elimineringen av lågutsläppszonen i La Cartuja. Men stjärnmåttet, i linje med vad som händer på nationell nivå, är i invandringen, i det här fallet i större kontroll av registret, som har sålts med eufemismen att det som är tänkt är att förhindra att migranter blir lurade.

Som ett körsbär på toppen, förbudet mot burka i kommunala utrymmen som Vox krävde, trots att den lokala regeringen medger att den idag inte kan tillämpa denna åtgärd lagligt. Och sedan, utan att behöva skriva under det med extremhögern, har PP gett honom tillfredsställelse som likvideringen av allt som har med historiskt minne att göra, till den grad att man avsäger sig statligt stöd för att gräva upp Monument, Francos regims största grav i staden. Juan Manuel Moreno tar emot Vox-kandidaten, Manuel Gavira, på sitt kontor.

Mer kommunala än regionala framgångar Kort sagt, Vox har lyckats filtrera in all sin retorik och en stor del av sin agenda i den politiska ledningen av Andalusiens huvudstad, och det har inte lyckats komma in i regeringen. PP å sin sida minimerar påverkan, begränsar sig till att säga att det inte finns några nedskärningar i frågor som jämställdhet eller att det räcker med att dra en ridå av tvetydighet: antiabortkontoret är det som främjar moderskapet, och ingen kan vara emot att hjälpa mammor med få resurser, särskilt. Sanz gjorde det klart när han godkände budgeten för 2025: "Jag ser inget högerextrema parti här." I praktiken har Vox alltså åstadkommit mer än i det andalusiska området trots det avtal som man undertecknade med PP 2019, där man införde mycket av dess ordspråk (invandring "med respekt för vår västerländska kultur", "förhindrar hotet från islamisk fundamentalism"...) trots att den autonoma gemenskapen inte har några befogenheter.

I den efterföljande förhandlingen om Juan Manuel Morenos första budget som andalusisk president, samma år, uppnådde han sitt efterlängtade telefonnummer för "våld i hemmet", som fortfarande är aktivt men med magra resultat: 66 % av samtalen besvaras faktiskt från andra kostnadsfria assistanstjänster i den andalusiska regeringen. Moreno insisterar på sitt budskap om "majoriteten av stabilitet", att allt annat "är en enda röra", men han stänger inte dörren för att komma överens med Vox om kontona inte fungerar. Avgiften att betala kommer att vara mycket högre än 2019, eftersom Vox vill att platser och policyer skulle börja tillämpas som skulle repa den moderata profil som den andalusiske presidenten har byggt upp med så stor omsorg.

Naturligtvis, från bilden av den första pakten med Vox, med fyra huvudpersoner, är den enda politiska överlevande han...