Nyheter 13 tim sedan

WHO bekräftar sig själv med hantavirusutbrottet mot attackerna av Trump och Milei

Organisationens direktör anser att fallet med utbrottet på kryssningsfartyget visar att "virus inte bryr sig om vår politik eller våra gränser" och ber USA och Argentina att återvända: båda länderna upprepar sitt förakt för institutionen. Ayuso pandemisjukhuset är inte lämpligt för att ta emot spanjorerna som reste på hantaviruskryssningen. Världshälsoorganisationen (WHO) har ställts inför krisen med hantavirusfartyg som nyligen decimerades av att USA och Argentina övergav institutionen.

Argentina är just en av de troliga källorna till den första smittan av detta fall. Och USA har tvingats repatriera 17 medborgare från Teneriffa, en av dem med särskilda åtgärder för att ha testat något positivt, även om han till slut testade negativt. WHO:s generaldirektör, Tedros Adhanom, har ansett att hantaviruskrisen visar behovet av en internationell hälsoanordning som den organisation han leder: "Virus bryr sig inte om vår politik, inte heller våra gränser eller de ursäkter vi kan ha", erinrade han sig i dagarna. "Den bästa immuniteten vi har är solidaritet", betonade han också.

Det är därför Adhanom har trott att detta utbrott skulle kunna dämpa de frontala attacker som den högerextrema internationalen ledd av Donald Trump och Javier Milei riktar mot WHO. Och till och med ompröva din avresa. Båda regeringarna har redan varit snabba med att nedvärdera WHO igen.

Den tidigare tjänstemannen för organisationen och tidigare generaldirektören för byrån för kvalitet och professionell ledning, sammanhållning och hög inspektion av det nationella hälsosystemet, Alberto Infante, säger till elDiario.es att "dessa två förvaltningar har beslutat att sätta sina fördomar över bevisen för vetenskap och sunt förnuft. De är inte särskilt genomsläppliga för rationalitet, så de kan inte förväntas ändra sina kriterier på kort sikt." Det här fallet visar att om det inte fanns någon WHO så måste den uppfinnas. Situationen med klimatförändringar, sjukdomsutbredningsmönster och en befolkning som reser mer och till livsmiljöer där den inte tidigare nåddes, gör en mekanism för styrning och hantering av risker på global skala mer nödvändig Alberto Infante – tidigare generaldirektör för byrån för kvalitet och professionell planering, sammanhållning och hög inspektion av det nationella hälsosystemet.

Verkligheten är dock att organisationen arbetar 2026 med en 20 % mindre budget: den har gått från 5 300 till 4,2 miljarder dollar. Fallet har orsakats av de 600 miljoner som USA har slutat bidra med och förvärrats av nedskärningarna som härrör från många medlemsländers övergång till utgifter för vapen. "Trots våra ansträngningar har vi nått en punkt där vi inte har något annat val än att minska våra program och anställda," medgav Adhanom skriftligt. Alberto Infante hävdar att "det här fallet visar att om det inte fanns någon WHO, så skulle det behöva uppfinnas." Läkaren menar att "situationen med klimatförändringar, sjukdomsutbredningsmönster och en befolkning som reser fler, fler gånger och till livsmiljöer där den inte nåddes tidigare, gör en mekanism för styrning och hantering av risker på global skala mer nödvändig." I denna mening förklarar Fisabio-epidemiologen, Salvador Peiró, att "även om länder med bra folkhälsosystem, såsom EU, Storbritannien, Australien eller Nya Zeeland, inte behöver WHO direkt på sina territorier, behöver de det för att minska riskerna från andra länder med mer bristfälliga system." De internationella hälsobestämmelserna Driften av MV Hondius har involverat ankomsten av en WHO-expert på fartyget "för att samarbeta i den medicinska utvärderingen", koordineringen av "sändningen av 2 500 diagnostiska kit från Argentina till laboratorier i fem länder för att stärka testkapaciteten" förutom att utveckla "de operativa riktlinjerna" för landstigningen. "Det här evenemanget belyser anledningen till de internationella hälsobestämmelserna" som WHO-länder som Spanien ansluter sig till, betonar FN-organet.

Denna förordning är "den uppsättning regler som definierar länders rättigheter och skyldigheter när de reagerar på folkhälsosituationer med kapacitet att korsa gränser." Det är ett "rättsligt bindande internationell rättsinstrument", förtydligar WHO. I dagens värld, med extraordinär rörlighet, är WHO:s sköldfunktion mycket viktig. Och å andra sidan, ju sämre folkhälsosystemet i ett land är, desto mer intern roll spelar organisationen för dem Salvador Peiró Fisabio-epidemiolog "Reglerna är en av WHO:s styrkor och har gjort det möjligt för oss att ha överenskomna bestämmelser tack vare vilka denna hantaviruskris har kunnat mötas relativt snabbt och med en stipulerad och förutsägbar mekanism," Alberto infantes.

Detta fastställde vad den första ankomsthamnen skulle vara, hur experterna nådde den och de steg som måste följas efteråt. "Det har gett mycket trygghet för myndigheterna och allmänheten i ett fall med så mycket mediaexponering." Salvador Peiró sammanfattar att WHO:s yttre sköldfunktion "i dagens värld, med extraordinär rörlighet, är mycket viktig. Och å andra sidan, ju sämre det offentliga hälsosystemet i ett land är, desto mer intern roll spelar WHO för dem." Dessutom genomför WHO "en hel rad nödvändiga procedurer såsom klassificering av dödsorsaker, definition av vissa sjukdomar eller homogenisering av statistik mellan länder som annars inte ens skulle kunna ses på." Ingen ånger från ultraljud Så samma generaldirektör för WHO såg i ljuset av fakta i denna internationella hälsokris en möjlighet att övertyga USA och Argentina att återvända till den organisation som de trots allt drar nytta av utan att bidra. "Jag tror att de kommer att ompröva sina beslut eftersom de kan se hur viktig universalitet är för hälsosäkerhet", har han uttryckt offentligt. Det finns inget fall: USA:s president, Donald Trump, har insisterat på att han, långt ifrån att ångra att han dekreterade sitt lands avgång från WHO på dagen för hans invigning, är nöjd: "Jag är glad", sa han från Oval Office. "Vi gav dem 500 miljoner dollar per år och de behandlade oss inte särskilt bra.

De ställde fel diagnoser." I Argentina – förutom att förneka att Hondius-smittan uppstod på dess territorium – har Javier Mileis regering attackerat organisationen: "WHO sätter återigen politik före bevis och försöker använda en extraordinär hälsohändelse för att villkora ett suveränt beslut från Argentina."

WHO bekräftar sig själv med hantavirusutbrottet mot attackerna av Trump och Milei

Originalkälla

Publicerad av elDiario.es

12 maj 2026, 22:19

Läs original

Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.

Visa originaltext (spanska)

Rubrik

La OMS se reivindica con el brote de hantavirus frente a los ataques de Trump y Milei

Beskrivning

El director de la organización considera que el caso del brote en el crucero demuestra que "a los virus no les importan nuestras políticas ni nuestras fronteras" y pide a EEUU y Argentina que vuelvan: ambos países reiteran su desprecio por la instituciónEl hospital de pandemias de Ayuso no sirve para acoger a los españoles que viajaban en el crucero del hantavirus La Organización Mundial de la Salud (OMS) ha afrontado la crisis del buque del hantavirus recién diezmada por el abandono de la institución de EEUU y Argentina. Precisamente Argentina es uno de los probables focos del contagio inicial de este caso. Y EEUU se ha visto obligado repatriar a 17 ciudadanos desde Tenerife, a uno de ellos con medidas especiales por haber dado un positivo leve, aunque finalmente ha acabado dando negativo. El director general de la OMS, Tedros Adhanom, ha considerado que la crisis del hantavirus demuestra la necesidad de un dispositivo internacional de salud como es la organización que dirige: “A los virus no les importan nuestras políticas, ni nuestras fronteras ni las excusas que podamos tener”, ha recordado estos días. “La mejor inmunidad que tenemos es la solidaridad”, ha subrayado también. Por eso Adhanom ha creído que este brote podría amortiguar los ataques frontales que la internacional ultraderechista encabeza por Donald Trump y Javier Milei dirigen a la OMS. E incluso, reconsiderar su salida. Ambos gobiernos ya se han apresurado a volver a despreciar a la OMS. El exfuncionario de la organización y exdirector general de la Agencia de Calidad y de Ordenación Profesional, Cohesión y Alta Inspección del Sistema Nacional de Salud, Alberto Infante, cuenta a elDiario.es que “estas dos administraciones han decidido colocar sus prejuicios por encima de la evidencia de la ciencia y la sensatez. Son poco permeables a lo racional por lo que no cabe esperar a corto plazo que cambien de criterio”. Este caso demuestra que si no hubiera una OMS, habría que inventarla. La situación de cambio climático, de patrones de distribución de enfermedades y una población que viaja más y a hábitats donde antes no se llegaba, hace más necesario un mecanismo de gobernanza y afrontamiento de los riesgos a escala global Alberto Infante — Exdirector general la Agencia de Calidad y de Ordenación Profesional, Cohesión y Alta Inspección del Sistema Nacional de Salud, Con todo, la realidad es que la organización trabaja este 2026 con un presupuesto un 20% menor: ha pasado de 5.300 a 4.200 millones de dólares. La caída ha sido provocada por los 600 millones que EEUU ha dejado de aportar y agravada por los recortes derivados del viraje de muchos estados miembro hacia el gasto en armamento. “A pesar de nuestros esfuerzos, hemos llegado a un punto en el que no tenemos otra opción que reducir nuestros programas y empleados”, llegó a admitir por escrito Adhanom. Alberto Infante sostiene que “este caso demuestra que si no hubiera una OMS, habría que inventarla”. El médico argumenta que “la situación de cambio climático, de patrones de distribución de enfermedades y una población que viaja más, más veces y a hábitats donde antes no se llegaba, hace más necesario un mecanismo de gobernanza y afrontamiento de los riesgos a escala global”. En este sentido, el epidemiólogo del Fisabio, Salvador Peiró, explica que “aunque países con buenos sistemas de salud pública, como la Unión Europea, Gran Bretaña, Australia o Nueva Zelanda, no necesiten a la OMS directamente en sus territorios, si la necesitan para reducir los riesgos procedentes de otros países con sistemas más deficitarios”. El Reglamento Sanitario Internacional La operación del MV Hondius ha implicado la llegada de un experto de la OMS al buque “para colaborar en la evaluación médica”, la coordinación del “envío de 2.500 kits de diagnóstico desde Argentina a laboratorios de cinco países para reforzar la capacidad de realización de pruebas” además de elaborar “las orientaciones operacionales” para el desembarco en Tenerife. “Este suceso pone de manifiesto la razón de ser del Reglamento Sanitario Internacional” al que están suscritos los países de la OMS como España, subraya el organismo de la ONU. Este reglamento es “el conjunto de normas que definen los derechos y obligaciones de los países a la hora de responder a situaciones de salud pública con capacidad para cruzar fronteras”. Se trata de un “instrumento de derecho internacional legalmente vinculante”, aclara la OMS. En el mundo actual, con extraordinaria movilidad, la función de escudo de la OMS es muy importante. Y por el otro lado, cuanto peor sea el sistema de salud pública de un país, más papel interno les hace la organización Salvador Peiró — Epidemiólogo del Fisabio “El reglamento es una de las fortalezas de la OMS y ha permitido tener unas estipulaciones convenidas gracias a las que se ha podido afrontar esta crisis del hantavirus de manera relativamente rápida y con un mecanismo estipulado y previsible”, aclara Alberto Infante. Así se estableció cuál debía ser el primer puerto de arribada, cómo accedían los expertos y los pasos que había que seguir después. “Ha dado mucha seguridad a las autoridades y al público en un caso con tanta exposición mediática”. Salvador Peiró resume que la función de escudo exterior de la OMS “en el mundo actual, con extraordinaria movilidad, es muy importante. Y por el otro lado, cuanto peor sea el sistema de salud pública de un país, más papel interno les hace la OMS”. Además, la OMS “realiza toda una serie de trámites necesarios como la clasificación de causas de muerte, la definición de algunas enfermedades o la homogeneización de estadísticas entre países que, si no, no podrían ni mirarse”. Sin arrepentimiento de los ultras Así que el mismo director general de la OMS, a la luz de los hechos, vio en esta crisis sanitaria internacional una oportunidad para convencer a EEUU y Argentina de volver al organismo del que, al fin y al cabo, se están beneficiando sin aportar. “Creo que reconsiderarán sus decisiones porque pueden ver lo importante que es la universalidad para la seguridad sanitaria”, ha expresado en público. No hay caso: el presidente de EEUU, Donald Trump, ha insistido en que, lejos de arrepentirse de decretar el día de su toma de posesión la salida de su país de la OMS, está satisfecho: “Me alegro”, ha dicho desde el despacho oval. “Le estábamos dando 500 millones de dólares al año y no nos estaban tratando muy bien. Estaban haciendo diagnósticos equivocados”. En Argentina —aparte de negar que el contagio del Hondius surgiera en su territorio— el Gobierno de Javier Milei ha arremetido contra la organización: “La OMS vuelve a anteponer la política a la evidencia e intenta usar un evento sanitario extraordinario para condicionar una decisión soberana de la Argentina”.

0 visningar
Dela:

Svep för att byta artikel

Vi använder cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Genom att klicka "Acceptera alla" samtycker du till användningen av alla cookies. Läs mer i vår cookiepolicy och integritetspolicy.