Affärsmännen i Plus Ultra-fallet levererar Zapateros huvud till domaren genom att placera honom i mitten av räddningen
Julio Martínez Martínez och direktörerna för Plus Ultra pekar på den tidigare presidenten som den person som erbjöd sig att påverka det offentliga lånet på 53 miljoner och specificerar att provisionen på 1 % betalades genom dussintals falska fakturor från tre av kommissionärens företag. Presidenten för Plus Ultra involverar Zapatero i insamlingen av en provision på 530 000 euro för räddningen. Plus Ultra-fallet gick in i en ny fas i måndags med förskottsbetalning av samarbete med rättvisa som De gjorde två nyckelfigurer för utredningen: Julio Martínez Martínez, fram till i måndags en vän och trogen medarbetare till Zapatero, och Julio Martínez Sola, president för Plus Ultra och senast erkände korruptör.
Inför Martínez Martínez uttalande skickade "Julito", affärsmannen och kommissionären, ett brev till den nationella domstolen där han tillskrev Zapatero en central roll i ansträngningarna för Plus Ultra för att uppnå allmän räddning 2021. Tvivlan i hans brev om vad Zapatero specifikt gjorde för flygbolaget och hur mycket han tog ut för det inom några minuter löste de andra försvaret och presidenten i två brev. företagets finansdirektör, som erkände att den provision som den tidigare presidenten för regeringen och Julio Martínez skulle ha delat var 530 000 euro och att den levererades i hemlighet genom "osäkra" fakturor. Julio Martínez Martínez uttalande navigerar mellan tillkännagivandet av samarbetet och behovet av att inte öka bevisningen som väger honom.
Denna tisdag blir inte så lätt. "Julito" måste svara på frågorna som ställts av åklagaren och domaren om detaljerna kring den påstådda påverkan och penningtvätt som han påstås ha begått med Zapatero. Men för tillfället hävdar de två "julierna" i fallet att den tidigare presidenten var den person som faktiskt erbjöd sig att främja och säkerställa att denna offentliga finansiering på 53 miljoner nådde företaget. Naturligtvis utan att specificera vilka specifika åtgärder han vidtog eller vilka tjänstemän han kunde prata med för att avblockera den räddningen.
Detta står i radikal kontrast till vad José Luis Rodríguez Zapatero sa den 16 juni på frågan av domaren José Luis Calama. Sedan sa han att han inte hade utövat något inflytande för att gynna flygbolaget Plus Ultra för att uppnå allmän räddning mitt i pandemin. Han tillade att han inte kontaktade någon tjänsteman eller myndigheter om räddningen av Plus Ultra, även om han erkände att han 2024 träffade flygbolagets dåvarande vicepresident, Julio Martínez Sola.
I "Julitos" skrift betonar hans försvar att Zapatero var "den som markerade stegen att följa" för att få lösen. Och han klargjorde att han själv "inte hade någon möjlighet att få något (...) mycket mindre offentlig eller privat finansiering" och därför var "hans uppdrag att medla mellan klient och konsult -Zapatero-". Kom ihåg att oavsett om konsultkontrakten gällde mellan hans företag Crédito Relevante SL och Plus Ultra, så var verkligheten att "arvoden som skulle tas ut var för den rådgivning som Mr.
Rodríguez Zapatero hade gett sedan maj (2020)." Och han tillade att till denna återkommande betalning lades ett kontrakt undertecknat mellan flygbolaget och ett av dess företag -Idella Consulenza- den 19 januari 2021 genom vilket flygbolaget gick med på att betala 1 % av finansieringen som erhölls i räddningen till det bolaget i händelse av att det skulle gå vidare. Detta belopp, som kan uppgå till en halv miljon euro, kom överens om att skjutas upp över tiden och till 2026, och genom olika företag relaterade till kommissionären, på grund av "mediatryck på offentlig finansiering." "Totalt uppgick det belopp som betalats i avgifter för att medla för att få offentligt stöd till cirka 1% av det belopp som erhållits enligt överenskommelse", förklarade Julio Martínez i brevet. Å andra sidan påpekade Julio Martínez att konsultföretaget Analisis Relevante, som är i epicentret för utredningen av tomten som ska ha varit ägnad att påverka handeln, skapades för att Rodríguez Zapatero skulle vara dess "huvudkonsult" och utfärda "strategirapporter", utöka "internationella relationer" och "kräva konferenser som kunder".
Zapatero erkände att han hade gjort muntliga rapporter för Relevant Analysis som han hade debiterat och deklarerat till finansministeriet. Martínez lyfter i sitt skrivande upp den tidigare presidentens relation till konsultföretaget: "Herr Rodríguez Zapatero lämnades utanför bolagets aktieinnehav och formella organ, men det var han som ledde det och avgjorde alla dessa frågor om strategi och kundförvärv." Martínez förklarade också att efter skapandet av Relevant Analys, kom man överens om ett lika stort belopp på 3 000 euro per månad för Zapateros döttrars företag, Whathefav, för att layouta Relevant Analys-rapporterna. Steget framåt för Plus Ultras direktörer Om avslöjandena av "Julito" Martínez redan förebådar ett uttalande som kan bli ödesdigert för den tidigare presidenten av regeringen, verkar skrifterna från presidentens och Plus Ultras ekonomichef - identiska i huvudsak - begrava allt hopp för den socialistiska ledaren.
Julio Martínez Sola och Roberto Roselli förklarar hur de kontaktade Zapatero -Manuel Fajardo- och beskriver att ett kontrakt formaliserats för att samla in den "bett" som slutligen kanaliserades genom tre företag av Julio Martínez Martínez: "249 000 euro till Escritorio Relevante, 98 617 euros till 98 617 och Voli 5. 110 799,47 till Iot Domotic Europe SL." Denna summa nådde inte upp till de 530 000 euro som överenskommits och överenskommits, och Zapateros kontaktperson ville få hela beloppet, men "han accepterade att betalningen in natura till ett värde av 69 000 euro och bestående av 46 business class-biljetter som Plus Ultra ställde till honom till förfogande under åren 2021 och följande år skulle ingå i betalningarna." "I huvudsak motsvarade det utbetalda beloppet ovannämnda 1%", insisterade han. Således stämmer dessa belopp som samlats in genom tre företag som hand i handske med vad "Julito" själv hävdar: betalningen var tvungen att kanaliseras genom olika företag på grund av mediatrycket kring räddningen av flygbolaget. Den nuvarande presidenten för Plus Ultra inser också att varken han eller den dåvarande ekonomidirektören Roberto Roselli någonsin hade "tillförlitliga bevis för de specifika åtgärder som utfördes för att påverka eller gynna beviljandet av räddningen till Plus Ultra av SEPI." "Men sanningen är att, som en desperat åtgärd, antogs det att Plus Ultra skulle avtala med Mr.
Martínez Martínez för detta ändamål, medveten om att han hade en relation med Mr. Rodríguez Zapatero, och även antog betalning av stora summor pengar (1 %) för sådana uppgifter som, eufemistiskt, de kallade "ackompanjemang". Presidenten för Plus Ultra förklarar att de antog detta Zapatero-beslut trots att de var övertygade om att de presenterade "en teknisk administrativ fil genom vilken företaget uppfyllde alla behörighetspunkter för att få tillgång till stödet." Precis, Martínez Sola försvarade i februari i sitt ingripande i senatskommissionen som utredde Koldo-fallet att "det inte fanns något exceptionellt förfarande utanför normen, det fanns ingen gynnsam behandling, ingen otillbörlig inblandning eller olaglig hjälp" i räddningen på 53 miljoner euro som flygbolaget fick från regeringen 2021. träffade ingen har gett oss något", sa han.
Kontakt med Zapatero: ett dolt nummer Angående hur Zapateros förmedling började, berättar Martínez Sola att han hade ett samtal 2020 med honom "där han angav att samtalspartnern skulle vara Julio Martínez Martínez." Det var den 30 april och den tidigare presidenten ringde honom från ett dolt nummer. Flygbolagets ledare förklarade den "svåra ekonomiska situationen där han befann sig och behovet av att få tillgång till ett ICO-lån" och Zapatero "uppgav att hans ingripande kunde vara till hjälp och att han skulle vidta lämpliga åtgärder." Ledaren förklarar att den tidigare presidenten också sa till honom att "från och med då skulle kommunikationen upprätthållas med en person som han litade på, Julio Martínez Martínez" och lyfte fram att han vid den tiden "inte pratade om arvoden, och inte heller begärde han något i utbyte mot sina ansträngningar." Roselli hade senare ett telefonsamtal med Zapateros kontaktperson. "Julito" förklarade att "för att genomföra genomförbarhetsplanen skulle de debiteras avgifter genom en "boutique finance". "Avgifterna, som vi kommer att se och trots frånvaron av arbete (bara några få täckningsrapporter gjordes), debiterades fortfarande," står det i brevet, vilket indikerar att både Martínez Sola och Roselli "vid det ögonblicket "var fullt medvetna om att Julio Martínez Martínez och Zapatero hade för avsikt att ta betalt för de ansträngningar som skulle utföras av båda (...) vilket till och med var plötsligt räddat av företaget. vilka interna överenskommelser de båda kan ha."
Originalkälla
Publicerad av elDiario.es
20 july 2026, 21:40
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Los empresarios del caso Plus Ultra entregan al juez la cabeza de Zapatero al situarlo en el centro del rescate
Beskrivning
Julio Martínez Martínez y los directivos de Plus Ultra señalan al expresidente como la persona que ofreció influir para lograr los 53 millones del préstamo público y detallan que la comisión del 1% se pagó a través de decenas de facturas mendaces desde tres mercantiles del comisionista El presidente de Plus Ultra implica a Zapatero en el cobro de una comisión de 530.000 euros por el rescate El caso Plus Ultra entró este lunes en una nueva fase con el anticipo de colaboración con la justicia que hicieron dos figuras clave para la investigación: Julio Martínez Martínez, hasta este lunes amigo y fiel colaborador de Zapatero, y Julio Martínez Sola, presidente de Plus Ultra y último corruptor confeso. En la previa de la declaración de Martínez Martínez, 'Julito', el empresario y comisionista, envió un escrito a la Audiencia Nacional atribuyendo a Zapatero un papel central en los esfuerzos realizados para que Plus Ultra lograra el rescate público en 2021. Las dudas de su escrito acerca de qué hizo concretamente Zapatero por la aerolínea y cuánto cobró por ello fueron resueltas a los pocos minutos en otros dos escritos, de las defensas del presidente y del director financiero de la compañía, que reconocían que la comisión que se habrían repartido el expresidente del Gobierno y Julio Martínez fue de 530.000 euros y que se entregó de forma encubierta por medio de facturas “inciertas”. La declaración de Julio Martínez Martínez navega entre el anuncio de la colaboración y la necesidad de no aumentar los indicios que pesan contra él. Este martes no lo tendrá tan fácil. 'Julito' deberá responder a las preguntas que le hagan la fiscal y el juez sobre los detalles del presunto tráfico de influencias y el blanqueo de capitales que cometió presuntamente junto a Zapatero. Pero de momento, los dos 'julios' de la causa aseveran que el expresidente era la persona que en realidad se ofreció para impulsar y asegurar que esa financiación pública de 53 millones llegaba a la compañía. Eso sí, sin concretar qué gestiones concretas hizo o con qué funcionarios pudo hablar para desatrancar ese rescate. Esto contrasta radicalmente con lo que sostuvo José Luis Rodríguez Zapatero el pasado 16 de junio a preguntas del magistrado José Luis Calama. Entonces dijo que no había ejercido ninguna influencia para favorecer que la aerolínea Plus Ultra lograra el rescate público en plena pandemia. Añadió que no contactó con funcionario alguno o autoridades por el rescate de Plus Ultra, aunque sí reconoció que en 2024 conoció a quien era por entonces vicepresidente de la aerolínea Julio Martínez Sola. En el escrito de 'Julito', su defensa recalca que Zapatero era “quien marcaba los pasos a seguir” para la obtención del rescate. Y aclaraba que él por sí mismo “no tenía posibilidad alguna de obtener nada (...) mucho menos financiación pública o privada” y, por tanto, “su misión consistía en mediar entre cliente y consultor -Zapatero-”. Recuerda que con independencia de que los contratos de consultoría fueran entre su empresa Análisis Relevante SL y Plus Ultra, la realidad era que “los honorarios a cobrar eran en concepto del asesoramiento que desde mayo (de 2020) venía dando el señor Rodríguez Zapatero”. Y añadía que a ese pago recurrente se sumó un contrato firmado entre la aerolínea y una de sus mercantiles -Idella Consulenza- el19 de enero de 2021 por el que la aerolínea se comprometía a abonar el 1% de la financiación obtenida en el rescate a esa sociedad en caso de que saliera adelante. Ese montante, que podría ascender a medio millón de euros, se acordó que fuera en diferido a lo largo del tiempo y hasta 2026, y a través de diferentes mercantiles relacionadas con el comisionista, por culpa de la “presión mediática sobre la financiación pública”. “En total, la cuantía abonada en concepto de honorarios por mediar en la obtención de la ayuda pública ascendió, aproximadamente, al 1% de la cantidad obtenida conforme a lo acordado”, explicaba Julio Martínez en el escrito. Por otro lado, Julio Martínez señalaba que la consultora Análisis Relevante, que está en el epicentro de la investigación de la trama que supuestamente se dedicaba al tráfico de influencias, se creó para que Rodríguez Zapatero fuera su “principal consultor” y emitiera “informes de estrategia”, extendiera “relaciones internacionales” e “impartiera conferencias según fueran requiriendo los clientes”. Zapatero reconoció que había realizado informes verbales para Análisis Relevante por los que había cobrado y declarado a Hacienda. Martínez eleva en su escrito la relación del expresidente con la consultora: “El señor Rodríguez Zapatero quedó fuera del accionariado y órganos formales de la empresa, pero era quien la lideraba y decidía todas aquellas cuestiones de estrategia y captación de clientes”. Martínez también explicaba que tras la creación de Análisis Relevante se acordó una iguala de 3.000 euros mensuales para que la empresa de las hijas de Zapatero, Whathefav, maquetara los informes de Análisis Relevante. El paso al frente de los directivos de Plus Ultra Si las revelaciones de 'Julito' Martínez ya hacen presagiar una declaración que puede ser aciaga para el expresidente del Gobierno, los escritos de las defensas del presidente y del director financiero de Plus Ultra -idénticos en lo mollar- parecen enterrar toda esperanza para el líder socialista. Julio Martínez Sola y Roberto Roselli explican la vía por la que contactaron con Zapatero -Manuel Fajardo- y detallan que se formalizó un contrato para cobrar la “mordida” que finalmente se canalizó a través de tres sociedades de Julio Martínez Martínez: “249.000 euros a Análisis Relevante, 98.617,53 euros a Voli Analítica, y 110.799,47 a Iot Domotic Europe SL”. Esta suma no llegaba a los 530.000 euros apalabrados y acordados, y el enlace de Zapatero quería recibir el líquido completo, pero “aceptó que entre los abonos quedara comprendido el pago en especie valorado en 69.000 euros y consistente en 46 billetes de clase business que Plus Ultra fue poniendo a su disposición durante los años 2021 y siguientes”. “Materialmente la cantidad pagada cumplió el citado 1%”, insistía. Así, esas cantidades cobradas a través de tres sociedades encajan como anillo al dedo con lo que sostiene el propio 'Julito': había que canalizar el pago a través de diferentes mercantiles debido a la presión mediática en torno al rescate de la aerolínea. El actual presidente de Plus Ultra reconoce, además, que ni él ni el entonces director financiero Roberto Roselli llegaron a tener “una constancia fehaciente de las concretas actuaciones llevadas a cabo para influir o favorecer la concesión del rescate a Plus Ultra por parte de la SEPI”. “Pero lo cierto es que, como una medida desesperada, se asumió que Plus Ultra debía contratar con el Sr. Martínez Martínez para tal fin, conscientes de que tenía la relación con el Sr. Rodríguez Zapatero, asumiendo asimismo el pago de elevadas cantidades de dinero (el 1%) por tales labores que, eufemísticamente, llamaron 'de acompañamiento'”, añade. El presidente de Plus Ultra explica que adoptaron esa decisión de la vía de Zapatero a pesar del convencimiento que tenían de que presentaron “un expediente administrativo técnico mediante el que la compañía cumplía todos los puntos de elegibilidad para acceder a la ayuda”. Precisamente, Martínez Sola defendió en el mes de febrero en su intervención en la comisión del Senado que investiga el caso Koldo que “no hubo procedimiento excepcional al margen de la norma, no hubo trato de favor, ni injerencias indebidas, ni ayudas ilícitas” en el rescate de 53 millones de euros que la aerolínea recibió del Gobierno en 2021. “Hubo un proceso reglado con controles, con informes y con condiciones muy estrictas que se han ido cumpliendo. Nadie nos ha regalado nada”, afirmó. El contacto con Zapatero: un número oculto Sobre cómo se inició esa intermediación de Zapatero, Martínez Sola relata que él mantuvo una llamada en 2020 con él “en la que le indicó que el interlocutor sería Julio Martínez Martínez”. Fue en el 30 de abril y el expresidente le llamaba desde un número oculto. El dirigente de la aerolínea le expuso la “difícil situación financiera en la que se encontraba y la necesidad de acceder a un crédito ICO” y Zapatero “manifestó que su intervención podría ser de ayuda y que haría las gestiones oportunas”. Explica el dirigente que también le indicó el expresidente que “de ahí en adelante las comunicaciones las mantendrían con una persona de su confianza, Julio Martínez Martínez” y resalta que en ese momento “no habló nada de honorarios, ni tampoco solicitó nada a cambio de sus gestiones”. Roselli mantuvo con posterioridad una conversación telefónica con el enlace de Zapatero. 'Julito' sí le explicitó que “por llevar a cabo el plan de viabilidad se les iban a cobrar unos honorarios a través de una 'finance boutique'”. “Los honorarios, como veremos y a pesar de la ausencia de trabajos (simplemente se hicieron unos escasos informes de cobertura), se cobraron igualmente”, recoge el escrito, que indica que en ese momento tanto Martínez Sola como Roselli “tuvieron plena conciencia de que Julio Martínez Martínez y Zapatero sí tenían la pretensión de cobrar por las gestiones a realizar (...) lo cual fue asumido por ambos de forma sobrevenida de salvar a la compañía, aun cuando desconociesen qué acuerdos internos pudiesen tener” ambos.
