En expert finner nyckeln: "Det är inte vildsvinen som korsar våra vägar, det är våra vägar som korsar deras livsmiljöer"

1959 dokumenterade biologen Jane Goodall hur nyöppnade vägar i Östafrika förändrade förfäders resvägar för primater och andra däggdjur, vilket tvingade dem att ändra rörelse- och matmönster. Årtionden senare har den tidiga observationen blivit en av de stora säkerheterna för modern ekologi: en väg delar aldrig bara ett landskap.

Staden som en osynlig barriär. Moderna städer ses ofta som perfekta maskiner för att flytta människor: bilar, tunnelbanor, skotrar, vägar och vägar utformade för att optimera varje mänsklig resa. Men den logiken har en dold kostnad.

Under det nätverket av asfalt och glas samexisterar tusentals djur i en miljö som för dem fungerar som en permanent fälla. Urban rörlighet, så effektiv för oss, blir för vilda djur till ett territorium fullt av hinder, buller och dödspunkter som förändrar deras dagliga liv och minskar deras livsrum.

Bullret som tvingar fram förändringar. En av de mest djupgående effekterna är akustisk. Många fåglar är beroende av sång för att försvara territorium, hitta en kompis eller kommunicera, men det konstanta trafikljudet har tvingat många arter att ändra sitt beteende.

Vissa höjer sin tonhöjd, andra för fram sina låtar i gryningen och andra försvinner helt enkelt. Att anpassa har ett pris: mer energiförbrukning, mindre reproduktionseffektivitet och konstant stress som bryter balanser som byggts upp under tusentals år. Glas, bilar och tysta dödsfall.

De sa i en Vanguardia-rapport att det mest dödliga hotet ofta inte ens ses. Glasytor, genomskinliga skärmar och upplyst infrastruktur orsakar tusentals fågelkollisioner varje år. Robin, chiffchaffs och trastar är bland de mest drabbade arterna, fångade av en arkitektur som är neutral för det mänskliga ögat, men för dem är det en osynlig fälla.

Till detta kommer vägtrafiken, som förvandlar sekundära vägar och stadsvägar till autentiska dödlighetskorridorer, särskilt för amfibier under deras migrationer. Det är inte de som invaderar. Här kommer idén som sammanfattar den verkliga förändringen av synsätt.

Som ekologen Joan Pino säger i mitten, "det är inte vildsvin eller rådjur som korsar våra vägar, det är våra vägar som korsar deras livsmiljöer." Frasen demonterar en utbredd uppfattning: att faunan bryter sig in i mänskliga utrymmen.

Verkligheten är den motsatta. I decennier har vi splittrat skogar, naturliga korridorer och passager med vägar, tågspår och bostadsområden. När ett vildsvin dyker upp på en motorväg eller ett rådjur på en länsväg, invaderar det ingenting; Han försöker röra sig genom ett territorium som alltid var hans.

Priset för att skära upp naturen.

That cut has measurable consequences. I Katalonien har olyckorna med vilda djur fördubblats under det senaste decenniet och nu överstiger flera tusen per år. I den meningen är det inte bara en fråga om trafiksäkerhet, utan ett tecken på att den ekologiska uppkopplingen brister.

Utrymmen som Collserola blir, trots sin närhet till stora grönområden, allt mer isolerade på grund av tätheten av trafik och spridningen av infrastruktur. Fysiskt avstånd spelar mindre roll än medelvägens fientlighet. I Xataka har Doñana ett problem och de mest sakkunniga jägarna har lösningen: ett gammalt knep för att veta vilken tid på natten vildsvinen dyker upp.

Omtänka den delade staden. Det är möjligt att lösningen inte bara kommer att involvera att bygga isolerade övergångsställen för vilda djur, även om de fortfarande är nödvändiga. Utmaningen är mycket bredare: att utforma permeabla territorier där biologisk mångfald kan röra sig utan att stöta på dödliga barriärer med några hundra meters mellanrum.

Inglasningar anpassade för fåglar, mindre aggressiv belysning för fladdermöss, gröna korridorer och mindre privat trafik är en del av denna nya logik. From this prism, the city of the 21st century can no longer be thought of as an exclusively human space; det måste i allt högre grad förstås som ett delat ekosystem där förflyttning inte innebär att utvisa eller tysta resten av de osynliga grannarna. Bild | X I Xataka | I Spanien sätter vi GPS på vildsvin för att följa deras vandringar.

Och vi upptäcker överraskande saker i Xataka | En "fiende" invaderar Storbritannien i stor skala och det är en av de smartaste den någonsin har mött: bläckfisken (instagramScript) Nyheten En expert hittar nyckeln: "Det är inte vildsvinen som korsar våra vägar, det är deras habitat"