Nyheter 2 dagar sedan

En boende i Jaén väntar 900 dagar på att bli remitterad till en specialistläkare

I december 2023 begärde användaren en tid hos en neurolog för viss smärta som han ännu inte fått svar på från folkhälsan och som gjorde att han slutligen gick till en privat klinik. Andalusien kan inte komma under miljonen patienter på hälsoväntelistor, 200 000 väntar på en operationssal. Diego kom inte ens längre ihåg att han hade ett väntande möte med neurologi.

Det var för länge sedan. Så mycket att när han för några dagar sedan fick ett meddelande från Andalusian Health Service (SAS) som meddelade honom om en planerad konsultation, trodde han att det skulle vara ett misstag. Sedan kom telefonsamtalet: en remiss hade väntat sedan 2023. "Hur ringer de mig 2026 för att få en tid för detta?" frågar denne Jaénbo i samtal med denna tidning, som äntligen ska ses den 28 maj på Jaéns universitetssjukhus, 897 dagar efter att han remitterats till specialisten.

Hans fall kommer mitt under den andalusiska valkampanjen, som bland annat har präglats av ledningen av folkhälsan i händerna på PP-regeringen. Dess ledare och kandidat för att bli omvald, Juanma Moreno, som hade försökt fokusera medborgarnas uppmärksamhet på "stabilitet" inför "röran" av att vara beroende av Vox, har hamnat fullt ut, särskilt i den senaste valdebatten, i den mest obekväma terrängen för de populära och som mest direkt påverkar människor, bortsett från misslyckandena i vårdsystemet i bröstcancer som ackumulerar ett miljonprogram för bröstcancer: för en operation eller en konsultation med en specialist. Enligt de senaste uppgifterna som publicerats av hälsoministeriet, tillhandahållna av den andalusiska regeringen själv och som motsvarar december 2025, avslutade samhället året med 1 052 839 personer på hälsoväntelistor.

Andalusien fortsätter också att vara den autonomi med den längsta genomsnittliga fördröjningen för en operation: 173 dagar jämfört med 121 delstatsgenomsnittet. I Diegos fall var väntan så lång att problemet som han gick till läkaren för nästan försvann innan han fick tid. Vägen ut: privat sjukvård Allt började med en stickande smärta bakom vänster öra.

Först gick han igenom maxillofacial, sedan genom otorhinolaryngologi och slutligen remitterades han till neurologi. Ingen specialist kunde hitta det exakta ursprunget till problemet. Smärtan kom på och av, ibland flera dagar i sträck. "En dag vaknade jag och hade ont hela dagen", minns han.

Neurologikonsultationen kom aldrig. Månader gick och sedan år. Med tanke på bristen på respons från det offentliga systemet slutade han med att tillgripa en privat konsultation. "Jag betalade för det", erkänner han.

Inte heller där fick han någon klar diagnos. Med tiden avtog symtomen. "Jag hade helt glömt bort", säger han om den pågående remissen. För samtalet från SAS har kommit, men nästan tre år senare, när episoden redan hade blivit kvar i deras dagliga liv. "Jag antar att det inte kommer att vara något allvarligt om jag inte har dött", säger han ironiskt.

Den andalusiska hälsovården erkänner att neurologitjänsten vid Jaéns universitetssjukhus gick igenom "en situation med brist på specialister" som förvärrades under åren av pandemin och att detta "har haft en inverkan på förseningar." Enligt SAS har sjukhuset gått från att ha nio till tretton neurologspecialister och nya verktyg som telekonsultation har tagits in för att försöka minska väntelistorna. "Ändå fortsätter specifika åtgärder att främjas för att förbättra svarstider och organisation av vården", säger hälsoförvaltningen till denna tidning. Samtidigt har styrelsen i flera veckor hävdat att situationen håller på att förbättras. Hälsominister Antonio Sanz har gått så långt som att säga att "hälsogarantiplanen fungerar" och att Andalusien går mot "en verklig och varaktig förbättring av kirurgisk tillgänglighet." Siffrorna har dock knappt förändrats jämfört med föregående år: det totala antalet väntande patienter har bara minskat med 0,7 % trots ökningen av hälsoutgifterna och ökningen av remisser till privata kliniker.

Medan den andalusiska regeringen försöker hålla tillbaka den politiska erosionen, börjar berättelserna som samlats bakom statistiken dyka upp offentligt. Diego försäkrar att, efter att ha delat hans fall på sociala nätverk, började dussintals liknande vittnesmål dyka upp. "De har berättat för mig många fall," förklarar han. En verklighet som beskriver ”vårdens sammanbrott” som har fördömts inte bara av användarna, utan också av yrkesverksamma och fackföreningar i åratal, med start från primärvården, med vårdcentraler som är belägna i områden med svår täckning och som inte ger det mest optimala svaret för invånarna. 25 månaders väntan på rehabilitering Grannar väntar månader på diagnostiska tester.

Operationer försenade i flera år. Människor som har inställda tider och aldrig ringt tillbaka. En av dem är Ana, bosatt i Granada.

I januari 2024 gick han till traumatologen för smärtor i vänster arm efter att tidigare ha drabbats av nekros i höger axel som krävde operation. Efter att ha gjort en MRT remitterades hon ”med preferens” till rehabiliteringsläkaren. Utnämningen kom den 4 mars. 25 månader senare. "Och det enda de ger mig skulle vara fem gruppsessioner för att lära mig några övningar", beklagar han.

Nu fortsätter han att vänta på ytterligare en MR på grund av nya traumaproblem och säger sig inte ha fått något svar på fem månader. Du har lämnat in ett formellt klagomål. De två fallen återspeglar ett fenomen som har blivit ett av de största politiska problemen för den andalusiska verkställande makten.

För några veckor sedan mobiliserade de vita tidvattnets protester tusentals människor i de åtta andalusiska huvudstäderna, medan OSS och Centra redan placerar hälsa som det främsta angeläget för andalusiska medborgare, till och med över arbetslösheten. Medveten om slitaget har Moreno försökt flytta över en del av ansvaret till hälsoministeriet och de medicinska strejkerna i samband med den nya ramstadgan. Den andalusiske presidenten hävdar att mobiliseringarna har orsakat hundratusentals avbrutna medicinska procedurer och "mycket skada" på väntelistorna.

Ett argument som motbevisas valmässigt av vänsterpartister, som anklagar den andalusiske presidenten för att försöka befria sig från ansvar, särskilt efter krisen för bröstcancerscreening. Men samtidigt som den politiska debatten har eskalerat under valrörelsen, fortsätter tiden för många patienter att stå stilla mellan pågående tester, uppskjutna konsultationer och telefoner som tar år att ringa. Fallet Diego, med nästan 900 dagar utan att träffa sin neurolog, och Ana, med 25 månaders väntan på rehabilitering, är två av exemplen som förklarar varför folkhälsan och dess siffror avgör att de har blivit den centrala axeln i en politisk debatt som kommer att gå längre än de kommande 17 miljonerna.

Den som vinner vinner.

En boende i Jaén väntar 900 dagar på att bli remitterad till en specialistläkare

Originalkälla

Publicerad av elDiario.es

14 maj 2026, 22:01

Läs original

Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.

Visa originaltext (spanska)

Rubrik

Un vecino de Jaén espera 900 días para que le deriven con un médico especialista

Beskrivning

El usuario solicitó en diciembre de 2023 cita con un neurólogo por unos dolores de los que aún no ha tenido respuesta de la sanidad pública y que provocó que acudiera finalmente a una clínica privadaAndalucía no logra bajar del millón de pacientes en listas de espera sanitarias, 200.000 aguardando por un quirófano Diego ya ni se acordaba de que tenía pendiente una cita con neurología. Hacía demasiado tiempo. Tanto, que cuando hace unos días recibió un mensaje del Servicio Andaluz de Salud (SAS) avisándole de una consulta programada, pensó que sería un error. Después llegó la llamada telefónica: tenía pendiente una derivación desde 2023. “¿Cómo me llaman en 2026 para una cita de esto?”, se pregunta este vecino de Jaén en conversación con este periódico, que finalmente será atendido el próximo 28 de mayo en el Hospital Universitario de Jaén, 897 días después de que le derivaran al especialista. Su caso llega en plena campaña electoral andaluza, que ha venido marcada entre otras cosas por la gestión de la sanidad pública en manos del Gobierno del PP. Su líder y aspirante a ser reelegido, Juanma Moreno, que había intentado centrar la atención ciudadana en la “estabilidad” frente al “lío” de depender de Vox, ha acabado entrando de lleno, sobre todo en el último debate electoral, en el terreno más incómodo para los populares y que afecta más directamente a las personas, al margen de los fallos en el programa de detección precoz del cáncer de mama: una sanidad que acumula más de un millón de pacientes esperando una operación o una consulta con especialista. Según los últimos datos publicados por el Ministerio de Sanidad, aportados por la propia Junta de Andalucía y correspondientes a diciembre de 2025, la comunidad cerró el año con 1.052.839 personas en listas de espera sanitarias. Andalucía sigue siendo además la autonomía con mayor demora media para una operación: 173 días frente a los 121 de media estatal. En el caso de Diego, la espera fue tan larga que el problema por el que acudió al médico casi desapareció antes de recibir la cita. La salida: la sanidad privada Todo comenzó con un dolor punzante detrás del oído izquierdo. Primero pasó por maxilofacial, después por otorrinolaringología y finalmente fue derivado a neurología. Ningún especialista consiguió encontrar el origen exacto del problema. El dolor aparecía de forma intermitente, a veces durante días enteros. “Un día me levantaba y ya estaba con el dolor todo el día”, recuerda. La consulta con neurología nunca llegó. Pasaron los meses y después los años. Ante la falta de respuesta del sistema público, acabó recurriendo a una consulta privada. “Me fui de pago”, admite. Tampoco allí obtuvo un diagnóstico claro. Con el tiempo, los síntomas fueron remitiendo. “Yo me había olvidado completamente”, cuenta sobre aquella derivación pendiente. Porque la llamada del SAS ha llegado, pero casi tres años después, cuando el episodio ya había quedado atrás en su vida cotidiana. “Supongo que no será nada grave si no me he muerto”, ironiza. El Servicio Andaluz de Salud reconoce que el Servicio de Neurología del Hospital Universitario de Jaén atravesó “una situación de déficit de profesionales” agravada durante los años de pandemia y que eso “ha tenido impacto en las demoras”. Según explica el SAS, el hospital ha pasado de tener nueve a trece especialistas en neurología y se han incorporado nuevas herramientas como la teleconsulta para intentar reducir las listas de espera. “Aun así, se siguen impulsando medidas específicas para mejorar los tiempos de respuesta y la organización de la atención”, señalan desde la administración sanitaria a este periódico. Mientras tanto, desde la Junta lleva semanas defendiendo que la situación está mejorando. El consejero de Sanidad, Antonio Sanz, ha llegado a decir que “el Plan de Garantía Sanitaria está funcionando” y que Andalucía avanza hacia “una mejora real y sostenida de la accesibilidad quirúrgica”. Sin embargo, las cifras apenas se han movido respecto al año anterior: el número total de pacientes en espera sólo se ha reducido un 0,7% pese al incremento del gasto sanitario y al aumento de las derivaciones a clínicas privadas. Mientras el Gobierno andaluz intenta contener el desgaste político, las historias acumuladas detrás de las estadísticas empiezan a aflorar públicamente. Diego asegura que, tras compartir su caso en redes sociales, comenzaron a aparecer decenas de testimonios similares. “Me han contado un montón de casos”, explica. Una realidad que dibuja el “colapso asistencial” que denuncian no solo los usuarios, sino los profesionales y los sindicatos desde hace años, empezando desde la atención primaria, con centros de salud que se sitúan en zonas de difícil cobertura y que no dan la respuesta más óptima para los vecinos. 25 meses esperando una rehabilitación Vecinos que esperan meses para pruebas diagnósticas. Operaciones retrasadas durante años. Personas a las que les cancelan citas y nunca vuelven a llamarlas. Una de ellas es Ana, vecina de Granada. En enero de 2024 acudió al traumatólogo por un dolor en el brazo izquierdo después de haber sufrido previamente una necrosis en el hombro derecho que requirió cirugía. Tras realizarle una resonancia magnética, fue derivada “con preferencia” al médico rehabilitador. La cita llegó el pasado 4 de marzo. 25 meses después. “Y lo único que me dan serían cinco sesiones en grupo para aprender unos ejercicios”, lamenta. Ahora continúa esperando otra resonancia magnética por nuevos problemas traumatológicos y asegura llevar ya cinco meses sin respuesta. Ha presentado una reclamación formal. Los dos casos reflejan un fenómeno que se ha convertido en uno de los principales problemas políticos para el Ejecutivo andaluz. Las protestas de las mareas blancas movilizaron hace unas semanas a miles de personas en las ocho capitales andaluzas, mientras el CIS y el Centra sitúan ya la sanidad como la principal preocupación de la ciudadanía andaluza, por encima incluso del paro. Consciente del desgaste, Moreno ha intentado desplazar parte de la responsabilidad hacia el Ministerio de Sanidad y las huelgas médicas relacionadas con el nuevo Estatuto Marco. El presidente andaluz sostiene que las movilizaciones han provocado cientos de miles de actos médicos suspendidos y “mucho daño” a las listas de espera. Un argumento que electoralmente está siendo rebatido por los partidos de la izquierda, que acusan al presidente andaluz de tratar de quitarse responsabilidad, especialmente tras la crisis de los cribados del cáncer de mama. Pero mientras el debate político ha escalado durante la campaña electoral, para muchos pacientes el tiempo sigue detenido entre pruebas pendientes, consultas aplazadas y teléfonos que tardan años en sonar. El caso de Diego, con casi 900 días sin ver a su neurólogo, y Ana, con 25 meses de espera para una rehabilitación, son dos de los ejemplos que explican por qué la sanidad pública y sus cifras determinan que se han convertido en el eje central de un debate político que irá más allá del próximo 17M. Gane quien gane.

2 visningar
Dela:

Svep för att byta artikel

Vi använder cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på vår webbplats. Genom att klicka "Acceptera alla" samtycker du till användningen av alla cookies. Läs mer i vår cookiepolicy och integritetspolicy.