Europa har varit beroende av Amazon, Google och Microsoft för sina mest kritiska data i flera år. Du håller på att stänga av deras åtkomst
Europeiska kommissionen vidtar åtgärder. Denna organisation förväntas presentera sitt "Technological Sovereignty Package" den 27 maj. Detta direktiv kommer att innehålla en rad åtgärder som syftar till att stärka EU:s strategiska autonomi i känsliga områden, och det betyder något unikt: att sluta beroende så mycket som möjligt av amerikanska hyperskalare för att lagra kritisk data.
Rädslan för av-knappen. Åtgärderna tillämpas på grund av växande politisk instabilitet och några nya fall som har visat den makt som USA har över europeisk teknisk infrastruktur. I maj "avbröt" Microsoft e-postmeddelandet från Karim Khan, en åklagare som hade citerats direkt i en verkställande order från Donald Trump.
Microsoft förnekade det, men skadan hade redan skett, och dessa problem har väckt farhågor för att Trump skulle kunna använda en sorts "dödknapp" mot europeiska institutioner som är beroende av hård- och mjukvaruinfrastrukturen som tillhandahålls av företag som Microsoft, Google eller Amazon. I Xataka Världen försöker koppla från amerikansk teknologi. Det finns ett grundläggande problem: vi är för bekväma med lagligt spionage.
CLOUD Act (Clarifying Lawful Overseas Use of Data Act) är en amerikansk lag från 2018 som tillåter brottsbekämpande myndigheter att tvinga USA-baserade teknikföretag (som Google, Microsoft eller Amazon) att tillhandahålla data, oavsett var den lagras, oavsett om den är i eller utanför USA. Denna lag uppdaterar lagen om lagrad kommunikation för att prioritera datakontroll över datalokalisering. Eller vad är detsamma: om du använder tjänsterna från amerikanska hyperscalers kan USA komma åt din data.
Och eftersom du har accepterat deras användarvillkor, samtycker du till att låta dem spionera på dig lagligt om de "behöver". Om du vill ha min kritiska data, måste du skydda den. De nya reglerna kräver att tjänsteleverantörer som vill arbeta med kritisk europeisk data visar att de inte är föremål för förfrågningar från regeringar utanför EU.
Detta utesluter automatiskt Microsoft, Google eller Amazon, eftersom alla tre omfattas av CLOUD Act. Europa letar alltså efter leverantörer som garanterar att kritisk data inte kommer att vara i företagens besittning som sedan måste överföra den till främmande makter. Europa är beroende av det amerikanska molnet.
Verkligheten är att idag kontrollerar Amazon (AWS), Microsoft (Azure) och Google (Google Cloud) mer än 70 % av Cloud Computing-marknaden på den gamla kontinenten. Att förlora dessa institutionella kontrakt skulle innebära ett betydande ekonomiskt slag, men det sänder också en kraftfull signal till europeiska privata företag: om Bryssel inte litar på USA med sina hemligheter, varför skulle europeiska företag det? Dominoeffekten kan bli enorm.
Europa har sina egna moln. Detta direktiv skulle ge en viktig möjlighet till initiativ som verkade stillastående som GAIA-X, men det finns också företag med egen infrastruktur som OVH (Frankrike) eller T-Systems (Tyskland). Det finns betydande tekniska utmaningar inom det området, eftersom amerikanska hyperscalers har förfinat sitt erbjudande under de senaste två decennierna.
Bryssel verkar dock vara villigt att acceptera en något mindre effektiv eller komplett tjänst i utbyte mot större autonomi. Alternativen finns, utan tvekan, men utmaningen är enorm. Att migrera kommer att bli dyrt.
Det är en sak att fatta beslutet och en helt annan att slutföra den migreringen som kommer att kräva att decennier av data och system flyttas till en annan infrastruktur. Nuvarande datacenter skulle behöva byggas ut för att möta efterfrågan, säger vissa analyser, och det skulle kosta mellan 14 000 och 24 000 miljoner euro. Konsultföretag som Forrester ser det inte alls klart att EU kan uppnå suveränitet i molnet, och andra experter gör det också klart att Europa inte kommer att överge hyperskalare.
Spårbarhet. Utöver att byta leverantör vill styrelsen även ställa höga krav på transparens. AI-system som har tillgång till dessa uppgifter måste kunna granskas av det nyskapade EU AI-kontoret.
Kommissionen vill veta vem som har tillgång till koden, vem som underhåller servrarna och vem som har teknisk kapacitet att hantera och till och med avlyssna sådana dataöverföringar.
Data som är för känslig. I kommentarer till CNBC förklarade EU-tjänstemän att det pågår aktiva diskussioner som kräver finansiella, rättsliga eller hälsodata som används på regerings- och offentlig sektorsnivå för att ha en suverän molninfrastruktur. Det är också sant för militära data, naturligtvis, och det finns redan drag i den riktningen.
Fragmenterat internet. Flytten bekräftar att världen ser ut att gå mot en framtid med ett fragmenterat internet och ett som kommer att ha viktiga geopolitiska gränser. Medan USA försöker försvara sin teknologi mot Kina, försöker Europa och hela världen undvika eller åtminstone mildra sitt överdrivna beroende av amerikanska tekniska lösningar.
Bild | İsmail Enes Ayhan och François Genon Om Xataka | Europa litar inte längre på Google. Det är därför flera nystartade företag designar ett oberoende betalningssystem på Android
Originalkälla
Publicerad av Xataka
12 maj 2026, 13:30
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
Europa lleva años dependiendo de Amazon, Google y Microsoft para sus datos más críticos. Está a punto de cortarles el acceso
Beskrivning
La Comisión Europea está pasando a la acción. Se espera que este organismo presente su "Paquete de Soberanía Tecnológica" el próximo 27 de mayo. Esta directiva incluirá una serie de medidas dirigidas a impulsar la autonomía estratégica de la UE en áreas sensibles, y eso supone algo singular: dejar de depender lo máximo posible de los hiperescaladores de EEUU para almacenar datos críticos. El miedo al botón de apagado. Las medidas se quieren aplicar debido a la creciente inestabilidad política y a algunos casos recientes que han demostrado el poder que tiene EEUU sobre la infraestructura tecnológica europea. En mayo Microsoft "canceló" el correo electrónico de Karim Khan, fiscal que había sido directamente citado en una orden ejecutiva de Donald Trump. Microsoft lo negó, pero el daño ya estaba hecho, y esos problemas han hecho temer que Trump podría hacer uso de una especie de "botón de apagado" contra instituciones europeas que dependen de la infraestructura hardware y software proporcionada por empresas como Microsoft, Google o Amazon. En Xataka El mundo está intentando desconectarse de la tecnología de EEUU. Hay un problema fundamental: estamos demasiado cómodos con ella Espionaje legal. La CLOUD Act (Clarifying Lawful Overseas Use of Data Act) es una ley estadounidense de 2018 que permite a las fuerzas del orden obligar a las empresas tecnológicas con sede en Estados Unidos (como Google, Microsoft o Amazon) a facilitar datos, independientemente de dónde estén almacenados, ya sea dentro o fuera de Estados Unidos. Esta ley actualiza la Stored Communications Act para dar prioridad al control de los datos frente a su ubicación. O lo que es lo mismo: si usas los servicios de los hiperescaladores de EEUU, EEUU puede acabar accediendo a tus datos. Y como has aceptado sus términos de uso, aceptas que te espíen legalmente si lo "necesitan". Si quieres mis datos críticos, tendrás que protegerlos. La nueva normativa exige que los proveedores de servicios que quieran trabajar con datos críticos europeos demuestren que no están sujetos a peticiones de gobiernos no pertenecientes a la Unión Europea. Eso excluye automáticamente a Microsoft, Google o Amazon, porque las tres están sujetas a la CLOUD Act. Europa busca así proveedores que garanticen que los datos críticos no estarán en poder de empresas que luego tengan que cederlos a potencias extranjeras. Europa depende de la nube estadounidense. La realidad es que hoy por hoy Amazon (AWS), Microsoft (Azure) y Google (Google Cloud) controlan actualmente más del 70% del mercado Cloud Computing en el viejo continente. Perder esos contratos institucionales supondría un importante varapalo financiero, pero además envía una señal potente a las empresas privadas europeas: si Bruselas no confía en EEUU par sus secretos, ¿por qué deberían hacerlo las corporaciones europeas? El efecto dominó podría ser enorme. Europa tiene sus propias nubes. Esta directiva le daría una oportunidad importante a iniciativas que parecían estancadas como GAIA-X, pero también hay empresas con infraestructura propia como OVH (Francia) o T-Systems (Alemania). Hay desafíos técnicos importantes en ese ámbito, porque los hiperescaladores estadounidenses han ido perfeccionando su oferta durante las últimas dos décadas. Sin embargo Bruselas parece estar dispuesta a aceptar un servicio algo menos eficiente o completo a cambio de una mayor autonomía. Las opciones existen, sin duda, pero el reto es enorme. Migrar va a salir caro. Una cosa es tomar la decisión y otra muy distinta completar esa migración que necesitará trasladar décadas de datos y sistemas a una infraestructura distinta. Habría que expandir los centros de datos actuales para satisfacer la demanda, afirman algunos análisis, y eso supondría un coste de entre 14.000 y 24.000 millones de euros. Consultoras como Forrester no ven nada claro que la UE pueda conseguir la soberanía en la nube, y otros expertos también dejan claro que Europa no abandonará a los hiperescaladores. Trazabilidad. Además de cambiar de proveedor, la directiva quiere imponer también requisitos estrictos en cuanto a la transparencia. Los sistemas de IA que tengan acceso a esos datos deben ser auditables por la recién creada Oficina de la IA de la UE. La Comisión quiere saber quién tiene acceso al código, quién mantiene los servidores y quién tiene la capacidad técnica de gestionar e incluso interceptar dichas transferencias de datos. {"videoId":"x96kwh4","autoplay":false,"title":"Tu privacidad vale 8.300 millones de euros | Google vs Unión Europea", "tag":"webedia-prod", "duration":"564"} Datos demasiado sensibles. En comentarios a la CNBC, funcionarios de la UE explicaron que hay debates activos que exigen que los datos financieros, judiciales o de salud que se usan a nivel gubernamental y en el sector público cuenten con una infraestructura en la nube soberana. Eso también es cierto para los datos militares, por supuesto, y ya hay movimientos en esa dirección. Internet fragmentado. La medida confirma que el mundo parece dirigirse a un futuro con una internet fragmentada y que contará con importantes fronteras geopolíticas. Mientras EEUU intenta blidar su tecnología frente a China, Europa y el mundo entero están intentando evitar o al menos mitigar la excesiva dependencia que tienen de las soluciones tecnológicas estadounidenses. Imagen | İsmail Enes Ayhan y François Genon En Xataka | Europa ya no se fía de Google. Por eso varias start-ups están diseñando un sistema de pagos independiente en Android (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia Europa lleva años dependiendo de Amazon, Google y Microsoft para sus datos más críticos. Está a punto de cortarles el acceso fue publicada originalmente en Xataka por Javier Pastor .