Fisk är fast i en historisk kris i Spanien. Och det finns en anledning: han är allt mer framgångsrik på fritiden än hemma
Spanien kan skryta med en rik gastronomisk tradition baserad på fisk. Varken det, eller dess kilometer långa kustlinje eller de miljontals euro som landets hamnar flyttar varje år har dock hindrat fisken från att gå igenom en speciell resa genom öknen i spanska hem, en som präglades av kollapsen i konsumtionen per capita och stängningen av tusentals och åter tusentals fiskhandlare. Bakom detta fenomen finns flera nycklar, till exempel kulturella och utbildningsmässiga förändringar som påverkar köpet eller konsumenternas uppfattning om dess kostnad, men det finns också en annan intressant faktor: vi förknippar alltmer fisk mer med fritid och mindre med våra kylskåp.
Vi kanske inte planerar att laga en havsabborre till lunch, men vi gillar att äta sushi, sashimi, pokés eller ceviche till middag. En procentsats: 32%. Det är inga bra tider för fiskindustrin.
Inte minst i Spanien. Marknader och fiskhandlare har tappat styrkan i varukorgen i en hastighet som är uppenbar i konsumtionsdata per capita hemma som beräknats av ministeriet: om 2014 varje spanjor konsumerade i genomsnitt 26,4 kilo fisk per år, markerade den indikatorn redan i slutet av 2025 17,8. Kort sagt: en kollaps på 32,5 % på bara ett decennium.
Om vi utökar jämförelsen är nedgången ännu större. 2009 var den nära 30 kg.
En negativ trend. De senaste uppgifterna inbjuder inte precis till optimism heller. Enligt de senaste tabellerna från ministeriet för jordbruk, livsmedel och fiske (Mapa) över inhemsk konsumtion åt varje spanjor i november 2025 i genomsnitt 1,48 kg, vilket de spenderade 17,65 euro på.
Konsumtionsdata liknar mer eller mindre 2024, men det är långt ifrån de drygt två kilona 2015. I sin senaste sektorsrapport, med data från november 2025, varnade Luis Planas avdelning för att fiskmarknaden i Spanien "tappar i köpintensitet", med ett fall på nästan 2% som delvis kompenseras av prisökningen. Den mest drabbade (överlägset) är färskvaruaffären, som har fallit med 5,6 %, vilket drar med sig resten av sektorn under sin nedgång.
Den frysta försäljningen ökade faktiskt med 1,5 % 2025. En siffra: 5 000 företag. Nedgången i fiskinköp visar oss inte bara vad vi äter hemma, det lämnar också en tydlig affärsläsning.
Denna "nypa" i konsumtionen har åtföljts av stängningen av 5 000 fiskhandlare i Spanien, som El Periódico påminde om för ett år sedan. "En tredjedel av de 15 000 fiskhandlare som fanns 2007 har gått förlorade, vilket innebär att mer än 350 traditionella fiskhandlare stängs per år", bekräftar Fedepesca. "Under samma period har antalet sysselsatta inom sektorn också gått från 26 237 till 18 396." Även om nedläggningen av anläggningar sammanfaller med förändringar i konsumtion och en lägre förekomst av fisk i landets kylskåp, inser Fedepesca att detta inte är den enda utmaningen. "Det finns inget generationsskifte", beklagar han innan han pekar på faktorer som arbetstider eller avsaknaden av ett fast engagemang på utbildningsnivå. I ett försök att diversifiera sin inkomst har vissa till och med börjat utforska nya affärsvägar, som sällskapsdjursmat. Faller all fisk?
Sanningen är att nej. Och det är en av nycklarna som hjälper oss att bättre förstå förändringarna i fiskkonsumtionen som Spanien upplever. I sin rapport "Fiske månad för månad" påpekar MAPA att det finns arter som har sett sin efterfrågan öka under det senaste året, såsom öring (27,7 %), tonfisk (3,4 %), sardiner och ansjovis (7,5 %) och lax (9,7 %).
Efterfrågan på rökt lax och öring har också ökat, med 9,1 respektive 38,9 %. Laxens utveckling sticker ut framför allt, inte så mycket för dess tillväxtprocent som för dess volym, med en av de högsta konsumtionen per capita bland de arter som identifierats av MAPA. I Xataka I Spanien slutar familjer att äta fisk, så fiskhandlarna har en plan: gå och hämta sina husdjur Mer fisk (hemifrån).
Det finns en annan indikator som är lika intressant. Fiskkonsumtionen kan minska hemma, men dess beteende är bättre utanför hemmet. Mercasas rapport om "utomhuskonsumtion" för 2024 tyder på att produkten förbättrar sin mottagning på restauranger, barer, hotell och andra företag där människor kan äta utan att laga mat.
Under de senaste åren har organisationen registrerat "en progressiv ökning av den utomhemska konsumtionen av fisk och skaldjur" som tydligt kan ses i dess grafer: om den 2022 låg på 145,9 miljoner kilo, året därpå steg den till 149,8 miljoner och 2024 var den redan 155,7, den högsta siffran för mer än minst 202. skaldjur, bläckfisk, bläckfisk, räkor och räkor, lax och färsk tonfisk. Under början av 2025 fortsatte konsumtionen av fisk utanför hemmet att öka, med en tillväxt på 8,1 % jämfört med 2024. Vad säger det oss?
Vi kan ha minskat konsumtionen av fisk i våra hem och i allmänhet ägnar vi mindre uppmärksamhet åt det när vi planerar våra måltider, men efterfrågan på fisk utvecklas inte på samma sätt hemma som utanför den. Faktum är att förlusten av fiskhandlare sammanfaller med uppkomsten av andra typer av företag: anläggningar som specialiserar sig på sushi, sashimi, poké och ceviche, rätter från utländska kök där fisk också spelar en viktig roll.
Förknippas alltmer med fritid. Sett på ett annat sätt: fiskkonsumtionen tappar i styrka i hemmen, men verkar stärkas i andra inriktade på "fritid".
Företag inom sektorn upptäcker ett "uppfattningsproblem" bland konsumenter relaterat till priset på fisk, men verkligheten är att det finns företag som har kunnat dra fördel av det. De senaste åren har det inte funnits brist på röster som hävdar att ökningen av laxintaget, en av de produkter som svarar bäst, är direkt relaterad till framväxten av det asiatiska köket. Utöver öppnandet av företag var intresset för nya sätt att tillaga fisk uppenbart under pandemin: enligt Asefapre, sammanslutningen av tillverkare av färdigrätter, växte sushikonsumtionen hemma 2020 till 2 715 ton.
Gruppen talar till och med om en 50-procentig tillväxt i efterfrågan på tre år.
Det är inte alls förvånande. Det finns de som, liksom Juan Roig, är övertygade om att matlagningen hemma har sina dagar räknade och i framtiden kommer konsumenterna att ta med sig färdigmat till våra hem. Bilder | Álvaro (Flickr), Grupo Eroski S.Coop (Flickr) I Xataka | Fram till 90-talet var det ingen i Japan som åt sushi med rå lax.
Tills en marknadsföringskampanj förändrade allt. En version av detta ämne publicerades 2025. Vi har uppdaterat innehållet.
Originalkälla
Publicerad av Xataka
3 maj 2026, 11:30
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
El pescado está sumido en una crisis histórica en España. Y hay una razón: cada vez triunfa más en el ocio que en casa
Beskrivning
España puede presumir de una rica tradición gastronómica basada en el pescado. Ni eso, ni sus kilómetros de costa, ni los millones de euros que mueven los puertos del país cada año han impedido sin embargo que el pescado esté atravesando una particular travesía por el desierto en los hogares españoles, una marcada por el desplome en el consumo per cápita y el cierre de miles y miles de pescaderías. Tras ese fenómeno hay varias claves, como cambios culturales y educativos que afectan a la compra o la percepción que los consumidores tienen de su coste, pero también hay otro factor interesante: cada vez asociamos más el pescado al ocio y menos a nuestras neveras. Quizás no nos planteemos cocinar una lubina para el mediodía, pero nos gusta ir a cenar sushi, sashimi, pokés o cebiche. Un porcentaje: 32%. No corren buenos tiempos para la industria del pescado. No al menos en España. Las lonjas y pescaderías han ido perdiendo fuerza en la cesta de la compra a una velocidad que queda patente en los datos de consumo per cápita en el hogar calculados por el ministerio: si en 2014 cada español consumía de media 26,4 kilos de pescado al año, a finales de 2025 ese indicador marcaba ya 17,8. En resumen: un desplome del 32,5% en solo una década. Si ampliamos la comparación el retroceso es aún mayor. En 2009 se rozaban los 30 kg. Una tendencia negativa. Los últimos datos tampoco invitan precisamente al optimismo. Según las últimas tablas del Ministerio de Agricultura, Alimentación y Pesca (Mapa) sobre consumo doméstico, en noviembre de 2025 cada español se comió de media 1,48 kg, en los que se gastó 17,65 euros. El dato de consumo es más o menos similar al de 2024, pero se aleja de los más de dos kilos de 2015. En su informe sectorial más reciente, con datos de noviembre de 2025, el departamento de Luis Planas advertía que el mercado del pescado en España "pierde intensidad de compra", con una caída de casi el 2% que se ve compensaba en parte por el aumento de precios. El más perjudicado (de lejos) es el negocio de la mercancía fresca, que ha retrocedido un 5,6%, arrastrando en su caída al resto del sector. Las ventas de congelados de hecho subieron en 2025 un 1,5%. Una cifra: 5.000 negocios. La caída en las compras de pescado no solo nos muestra qué comemos en casa, también deja una lectura empresarial clara. Ese 'pinchazo' del consumo ha llegado acompañado del cierre de 5.000 pescaderías en España, como recordaba hace un año El Periódico. "Se ha perdido un tercio de las 15.000 pescaderías que existían en 2007, lo que supone el cierre de más de 350 pescaderías tradicionales al año", corrobora Fedepesca. "También se ha pasado en el mismo período de 26.237 ocupados en el sector a 18.396". Aunque el cierre de establecimientos coincide con cambios en el consumo y una menor presencia del pescado en las neveras del país, Fedepesca reconoce que ese no es el único desafío. "No existe relevo generacional", lamenta antes de apuntar a factores como los horarios comerciales o la falta de una apuesta firme a nivel formativo. En un intento por diversificar sus ingresos, hay quien incluso ha empezado a sondear nuevas vías de negocio, como la comida para mascotas. ¿Cae todo el pescado? Lo cierto es que no. Y esa es una de las claves que nos ayudan a entender mejor los cambios en el consumo de pescado que está viviendo España. En su informe 'La pesca mes a mes', MAPA señala que hay especies que han visto aumentar su demanda a lo largo del último año, como la trucha (27,7%), el atún (3,4%), la sardina y boquerón (7,5%) y el salmón (9,7%). La demanda de salmón y la trucha ahumados también han crecido, un 9,1 y 38,9% respectivamente. Destaca sobre todo la evolución del salmón, no tanto por su porcentaje de crecimiento como por su volumen, con uno de los mayores consumos per cápita entre las especies identificadas por el MAPA. En Xataka En España las familias están dejando de comer pescado, así que los pescaderos tienen un plan: ir a por sus mascotas Más pescado (fuera de casa). Hay otro indicador igual de interesante. El consumo de pescado quizás descienda en los hogares, pero su comportamiento es mejor fuera de casa. El informe de Mercasa sobre "consumo extradoméstico" de 2024 sugiere que el producto está mejorando su acogida en los restaurantes, bares, hoteles y demás negocios en los que la gente puede comer sin cocinar. A lo largo de los últimos años el organismo ha registrado "un incremento progresivo en el consumo extradoméstico de pescados y mariscos" que se aprecia claramente en sus gráficos: si en 2022 estaba en 145,9 millones de kilos, al año siguiente subió a 149,8 millones y en 2024 marcaba ya 155,7, el mayor dato desde al menos 2020. Bajando más al detalle, destaca la demanda de mariscos, calamares, pulpos, langostinos y gambas, salmón y atún fresco. Durante el arranque de 2025 el consumo fuera del hogar de pescado siguió aumentando, con un crecimiento del 8,1% con respecto a 2024. ¿Qué nos dice eso? Que quizás hayamos bajado el consumo de pescado en nuestros hogares y en general le prestemos menos atención a la hora de planificar nuestras comidas, pero su demanda no evoluciona igual en casa que fuera de ella. De hecho la pérdida de pescaderías coincide con el alza de otro tipo de negocios: locales especializados en sushi, sashimi, poké y cebiche, platos de gastronomías extranjeras en las que el pescado también juega un papel relevante. {"videoId":"x7zo910","autoplay":false,"title":"Azúcares añadidos: ¿Cómo evitarlos y mejorar la dieta?", "tag":"azúcar", "duration":"220"} Cada vez más asociado al ocio. Visto de otro modo: el consumo de pescado pierde fuerza en los hogares, pero parece reforzarse en otros orientados al 'ocio'. Desde las empresas del sector se detecta un problema de "percepción" entre los consumidores relacionado con el precio del pescado, pero la realidad es que hay negocios que han sabido sacarle partido. En los últimos años no han faltado voces que reivindican que el aumento en la ingesta de salmón, uno de los productos que mejor responde, se relaciona directamente con el auge de la cocina asiática. Más allá de la apertura de negocios, el interés por las nuevas formas de elaborar pescado quedó patente durante la pandemia: según Asefapre, la asociación de fabricantes de platos preparados, en 2020 el consumo de sushi en el hogar creció hasta alcanzar las 2.715 t. El colectivo habla incluso de un crecimiento de la demanda del 50% en tres años. No es nada sorprendente. Hay quien, como Juan Roig, está convencido de que la cocina en casa tiene los días contados y en el futuro los consumidores llevaremos los alimentos ya listos a nuestros hogares. Imágenes | Álvaro (Flickr), Grupo Eroski S.Coop (Flickr) En Xataka | Hasta los años 90 nadie en Japón comía sushi con salmón crudo. Hasta que una campaña de marketing lo cambió todo Una versión de este tema se publicó en 2025. Hemos actualizado el contenido. (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia El pescado está sumido en una crisis histórica en España. Y hay una razón: cada vez triunfa más en el ocio que en casa fue publicada originalmente en Xataka por Carlos Prego .
