Francoregimens mest ambitiösa publiceringsprojekt: Unamuno och Borges i alla Spaniens hem för 25 pesetas
Om du har bott i Spanien (eller någon i din familj har gjort det) i slutet av sextiotalet av förra seklet, finns det en mycket stor chans att kopior (kanske alla) av Salvat RTV-biblioteket som såldes i tidningskiosker från 1969 passerade ditt hus. Estetiskt omisskännlig (pocket-omslag i ljusa toner utan foton eller illustrationer, papper av låg kvalitet, mycket grovt bindning), denna samling gjorde mycket för att introducera en serie stora mängder essäer och fiktioner, många opublicerade, i spanska hem. Det är förmodligen det mest gemensamma kulturföremålet i landets nyare historia.
Regeringens ursprung. I slutet av sextiotalet utlyste ministeriet för information och turism, då under ledning av Manuel Fraga, en tävling bland privata förlag för att finansiera och distribuera en litterär samling av massräckvidd. Projektet hade uttryckligen stöd av Radio Televisión Española, vars initialer skulle finnas på omslaget till varje nummer.
Det som dök upp därifrån var en samling på hundra böcker som skulle sluta sälja mer än trettio miljoner exemplar.
Tävlingen. Det slutade med att ministeriet valde det gemensamma förslaget från två företag med mycket olika profiler: Salvat Editores, grundat i Barcelona 1869, med årtionden av erfarenhet som utgivare av enclopedis; och Alianza Editorial, nyfödd 1966 på initiativ av José Ortega Spottorno (son till filosofen José Ortega y Gasset, framtida grundare av 'El País') och med den inte mindre legendariska samlingen 'The Pocket Book' som redan är på gång. I Xataka Madrid och Barcelona lyser de ett nytt kulturellt fenomen i Spanien: latinamerikanska bokhandlar Vikten av tv.
RTV-märkningen var av stor betydelse för att främja spridningen av samlingen. National Radio of Spain och Spanish Television godkände användningen av sina initialer som officiellt stöd, vilket gav samlingen synlighet och institutionell legitimitet som var mycket viktig vid den tiden. Dessutom annonserades böckerna på tv precis när apparatens progressiva penetration i spanska hem gjorde det till ett av de främsta fritidsalternativen för spanjorer.
Foto av Alberto Haj-Saleh Spanien läser. Spanien som såg böckernas födelse lider fortfarande av ekot från decennierna av efterkrigstidens kulturell isolering, och många utländska författare cirkulerade fortfarande i importerade eller hemliga upplagor. Presslagen från 1966, främjad av Fraga själv, hade delvis lyft censurens tyngd, men den fortsatte att existera.
Forskaren Francisco Rojas Claros konstaterar i 'Cultural management and editorial dissidence in Spain (1962-1973)' att Salvat Basic Library för många familjer var den första riktiga möjligheten att få tillgång till uppmärksammade verk från olika perioder, med korrekta översättningar och till ett pris som inte utelämnade arbetarklassen.
Vad fanns i samlingen. Kommittén som valde ut böckerna (här är den fullständiga listan) bestod av Dámaso Alonso, den guatemalanske nobelpristagaren Miguel Ángel Asturias och den franske författaren Maurice Genevoix. Varje volym innehöll en prolog signerad av en figur som på ett eller annat sätt var kopplad till verket, och urvalet kombinerade universella klassiker (Shakespeare, Dostojevskij, Molière, Swift, Tolstoy, Dickens, Stevenson) med spansk litteratur från guldåldern (Quevedo, Calderón, Lope), spanska författare från 1900-talet, 1900-talet, Latino, Celona, Celona, Celona, Celebia Amerikanskt urval (Borges, Cortázar, Vargas Llosa, Onetti, Asturias själv).
Och ja, på något sätt passerade Orwells '1984' censurfiltret. Magin med 25 pesetas. RTV-sigillen var viktig för populariseringen och spridningen av samlingen, ja, men inget var viktigare än priset på 25 pesetas (med justerad inflation skulle vi prata om lite mindre än fem euro idag).
Till det priset låg böcker inom räckhåll för en expanderande medelklass och arbetarfamiljer med en stabiliserad lön efter utvecklingsåren. De var inte lika billiga som tidningsromaner, men de var överkomliga om de köptes vecka för vecka. I Xataka Eftersom vi inte ens har tid att läsa har någon sett ett företag: läsklubbar för 1 200 euro per "pensionerings"-gruva.
Låt oss avsluta med en personlig kommentar: Jag har bara en bok från den samlingen där jag först smakade Poe, Wilde, Hammett och Clarke. Som alla som har kommit för att röra vid den vet, blev limmet på bindningen med tiden slitet och sidorna började lossna (notera i huvudbilden hur ägaren har fått sy om ryggarna på några kopior). Boken som jag läste och läste om dussintals gånger var "Spansk grafisk humor på 1900-talet", nummer 46 i samlingen, en absolut monumental antologi av tecknade serier, satiriker och grafiska humorister, till den grad att jag skulle säga att den inte har överträffats.
Många av de böckerna (de som nämns i föregående stycke, utan att gå längre) har jag senare läst i bättre och mer bekväma upplagor, men denna volym förblir unik, har inte återutgivits och är bland mina favoritvolymer i mitt bibliotek. Dessutom, eftersom det distribuerades så många exemplar är det relativt enkelt att köpa det begagnat till ett löjligt pris, så du vet: låt det inte sägas att vi bara rekommenderar saker med inbyggt mikrochip här. I Xataka | Den motiverade texten har försökt få dig att uppmärksamma den i århundraden.
Du gör rätt i att hata det av hela ditt hjärta (instagramScript) Det mest ambitiösa redaktionsprojektet för Franco-regimen: Unamuno och Borges i alla hus i Spanien publicerades ursprungligen i X.
Originalkälla
Publicerad av Xataka
3 maj 2026, 16:00
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
El proyecto editorial más ambicioso del franquismo: Unamuno y Borges en todas las casas de España por 25 pesetas
Beskrivning
Si has vivido en España (o algún familiar tuyo lo ha hecho) a finales de los sesenta del siglo pasado, hay altísimas posibilidades de que por tu casa hayan pasado ejemplares (quizás todos ellos) de la Biblioteca Salvat RTV que se vendía en los quioscos a partir de 1969. Estéticamente inconfundible (portadas en rústica en tonos claros sin fotos ni ilustraciones, papel de baja calidad, encuadernación muy tosca), esta colección hizo mucho por introducir una serie amplísima de ensayos y ficciones, muchas inéditas, en los hogares españoles. Es, probablemente, el objeto cultural más compartido de la historia reciente del país. Orígenes gubernamentales. A finales de los años sesenta, el Ministerio de Información y Turismo, dirigido por entonces por Manuel Fraga, convocó un concurso entre editoriales privadas para financiar y distribuir una colección literaria de alcance masivo. El proyecto contaba con el respaldo explícito de Radio Televisión Española, cuyas iniciales figurarían en la cubierta de cada ejemplar. Lo que surgió de ahí fue una colección de cien libros que acabaría vendiendo más de treinta millones de ejemplares. El concurso. El Ministerio acabó escogiendo la propuesta conjunta de dos empresas con perfiles muy distintos: Salvat Editores, fundada en Barcelona en 1869, con décadas de trayectoria como editora de enclopedias; y Alianza Editorial, recién nacida en 1966 por iniciativa de José Ortega Spottorno (hijo del filósofo José Ortega y Gasset, futuro fundador de 'El País') y con la no menos legendaria colección 'El libro de bolsillo' ya en marcha. En Xataka Madrid y Barcelona están alumbrando un fenómeno cultural nuevo en España: las librerías latinoamericanas La importancia de la tele. La etiqueta 'RTV' tuvo gran importancia para impulsar la difusión de la colección. Radio Nacional de España y Televisión Española autorizaron el uso de sus iniciales a modo de respaldo oficial, lo que daba a la colección una visibilidad y una legitimidad institucional que por entonces era importantísima. Además, los libros se anunciaban en televisión justo cuando la progresiva penetración del electrodoméstico en los hogares españoles lo estaba convirtiendo en una de las principales opciones de ocio de los españoles. Foto de Alberto Haj-Saleh España lee. La España que vio el nacimiento de los libros aún sufría el eco de las décadas de aislamiento cultural de la posguerra, y muchos autores extranjeros circulaban aún en ediciones importadas o clandestinas. La Ley de Prensa de 1966, impulsada por el propio Fraga, había levantado parcialmente el peso de la censura, pero todavía seguía existiendo. El investigador Francisco Rojas Claros afirma en 'Dirigismo cultural y disidencia editorial en España (1962-1973)' que la Biblioteca Básica Salvat fue para muchas familias la primera oportunidad real de acceder a obras notables de distintas épocas, con traducciones correctas y a un precio que no dejaba fuera a las clases trabajadoras. {"videoId":"x7zmsee","autoplay":false,"title":"11 WEBS para DESCARGAR EBOOKS GRATIS para tu KINDLE Xataka TV", "tag":"Kindle", "duration":"321"} Qué había en la colección. El comité que seleccionó los libros (aquí la lista completa) lo formaban Dámaso Alonso, el Premio Nobel guatemalteco Miguel Ángel Asturias y el escritor francés Maurice Genevoix. Cada tomo incluía un prólogo firmado por una figura vinculada de un modo u otro con la obra, y la selección combinaba clásicos universales (Shakespeare, Dostoievski, Molière, Swift, Tolstói, Dickens, Stevenson) con literatura española del Siglo de Oro (Quevedo, Calderón, Lope), autores españoles del siglo XX (Unamuno, Baroja, Machado, Delibes, Cela) y una selección latinoamericana (Borges, Cortázar, Vargas Llosa, Onetti, el propio Asturias). Y sí, de algún modo '1984' de Orwell pasó el filtro de la censura. La magia de las 25 pesetas. El sello de RTV era importante para la popularización y difusión de la coleccion, sí, pero nada lo fue más que el precio de 25 pesetas (con inflación ajustada, estaríamos hablando de algo menos de cinco euros actuales). Con ese precio los libros estaba al alcance de una clase media en expansión y de familias obreras con un salario estabilizado tras los años del desarrollismo. No eran baratísimos como lo eran las novelas de kiosco, pero sí asequibles si se compraban semana a semana. En Xataka Como no tenemos tiempo ni para leer, alguien ha visto un negocio: clubes de lectura a 1.200 euros el "retiro" El mío. Acabemos con una puntilla personal: solo conservo un libro de aquella colección donde caté por primera vez a Poe, a Wilde, a Hammett y a Clarke. Como todo el mundo que ha llegado a palparla sabe, con el tiempo la cola de la encuadernación se pasaba y las hojas empezaban a desprenderse (obsérvese en la imagen de cabecera cómo el dueño ha tenido que volver a coser los lomos de algunos ejemplares). El libro que leí y releí decenas de veces fue 'Humor gráfico español del siglo XX', el número 46 de la colección, una antología de caricatos, satiristas y humoristas gráficos absolutamente monumental, hasta el punto de que yo diría que no ha sido superada. Muchos de aquellos libros (los mencionados en el párrafo anterior, sin ir más lejos) los he leido posteriormente en ediciones mejores y más cómodas, pero este volumen sigue siendo único, no se ha reeditado y está entre mis volúmenes favoritos de mi biblioteca. Además, como se distribuyeron tantísimos ejemplares es relativamente sencillo comprarlo de segunda mano a precio ridículo, así que ya sabes: que no se diga que solo recomendamos aquí cosas con microchip incorporado. En Xataka | El texto justificado lleva siglos intentando que le hagas caso. Haces muy bien en odiarlo con toda tu alma (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia El proyecto editorial más ambicioso del franquismo: Unamuno y Borges en todas las casas de España por 25 pesetas fue publicada originalmente en Xataka por John Tones .