Mexiko är engagerat i agrovoltaics: solpaneler som inte konkurrerar med marken, utan snarare skyddar den
I de vidsträckta regionerna i norra Mexiko, där solen skiner ner med obeveklig intensitet och vatten är en alltmer bristfällig och eftertraktad resurs, pågår en tyst revolution. Den växande efterfrågan på mat, bristen på vatten och det brådskande att gå mot rena energier tvingar oss att tänka om hur vi förvaltar våra resurser. I det här scenariot uppstår en teknik som verkar utmana den traditionella logiken för konkurrens om mark: agrovoltaik.
Långt ifrån att välja mellan att odla mat eller skörda ljus, kombinerar agrivoltaics strategiskt jordbruksproduktion och solenergigenerering på samma yta. Genom att installera solpaneler höjda över grödorna används utrymmet dubbelt utan att avbryta jordbruksverksamheten. Ett koncept som kommer från Tyskland.
Denna idé, som började gro i Tyskland på 1980-talet, lyckades landa som ett verkligt alternativ i Mexiko tack vare den historiska kollapsen i priserna på solpaneler under det senaste decenniet, vilket förvandlade denna vision till ett ekonomiskt gångbart alternativ för länder med våra klimategenskaper. År 2023 föddes Mexican Agrovoltaic Network (RAMe), ett initiativ som, enligt sin egen mission statement, försöker analysera, sprida och främja dessa projekt genom att integrera specialister från flera discipliner. Idag samlar RAMe mer än 70 organisationer – inklusive universitet, företag och landsbygdssamhällen – med närvaro i minst 14 delstater i landet.
I Xataka 2014 invigdes den som den största solvärmeanläggningen i världen. 12 år senare vill de stänga den efter att ha förbränt fåglar.
Det brådskar att optimera territoriet. Enligt data som avslöjades vid Intersolar Mexico 2026 har konventionella solcellsanläggningar som kommer att sluka omkring 5 000 hektar mark godkänts bara för detta år. Detta visar på ett stort behov av utrymme för elproduktion som, om det inte sköts på rätt sätt, skulle kunna tränga undan primära aktiviteter. "Agrivoltaics tar sig an tre kritiska utmaningar för landet: energisäkerhet, vattensäkerhet och livsmedelssäkerhet", förklarade Valeria Amezcua, VD för RAMe.
Vatten är avgörande. I Mexiko förbrukar jordbrukssektorn cirka 76 % av det tillgängliga färskvattnet. Det är här solpaneler gör sin magi: de fungerar som tekniska solskydd som dämpar höga temperaturer och skyddar grödor från intensiv solstrålning.
Detta minskar växtavdunstning drastiskt, hjälper till att bevara markfuktigheten och minskar vattenbehovet.
Potentialen för landet är enorm. Om vi tittar åt sydost, på Yucatanhalvön – där elförbrukningen växer över det nationella genomsnittet – visar uppgifterna: att använda bara mellan 1 % och 2 % av regionens boskapsterritorium skulle möjliggöra installation av upp till 12 000 MW solenergi. Nuvarande energibehov skulle täckas utan att behöva avverka en enda hektar skog eller offra markens boskapskall.
Fältets utmaningar mot lagen. Men att föra teorin till fältet innebär tekniska och ekonomiska utmaningar. Solcellskonstruktioner måste modifieras och installeras på en högre höjd (upp till två meter) för att möjliggöra passage av traktorer och naturlig tillväxt av växter.
Denna anpassning ökar installationskostnaderna med mellan 50 % och 100 %. Trots kostnadsbarriären är bevisen på fältet lovande, eftersom det finns framgångsrika tester med grödor av sallad, tomat, morot och chiltepinpeppar. Dessutom leder RAMe projekt med hög social påverkan, såsom samarbete med Otomi-samhällen i delstaten Mexiko, installation av paneler på växthus för att generera ren energi som driver droppbevattningssystem, vilket sparar upp till 80 % vatten.
Den akademiska insatsen i Mexico City med Sustainable and Educational Agrovoltaic Plot (PASE) som främjas av UNAM sticker också ut. Den största nuvarande bromsen är dock byråkratisk. I Mexiko saknar agrivoltaics sin egen juridiska figur.
Producenter och byggherrar står inför en regellabyrint där de måste behandla samma tillstånd som ett storskaligt kraftverk, trots att marken behåller sitt ursprungliga jordbrukskall. Detta står i kontrast till länder som Italien, som redan har anpassat sin lagstiftning för att underlätta denna dubbla modell.
Mot den cirkulära ekonomin. För att modellen verkligen ska vara revolutionerande räcker det inte att generera skugga och elektricitet; Vi måste också se mot jorden. Tidningen för National Solar Energy Association (ANES) lägger på bordet ett innovativt förslag: att integrera solarpyrolys för att hantera jordbruksavfall (stjälkar, stubb, löv) som finns kvar efter skörd.
Solar pyrolys är en process där biomassa sönderfaller vid höga temperaturer (mellan 400 och 800 °C) vilket begränsar syre. Till skillnad från konventionella metoder använder detta en solugn (som består av en heliostat och en parabolisk koncentrator) som en källa till ren värme, vilket eliminerar användningen av fossila bränslen. Detta ger biokol, ett mycket stabilt och poröst material som finns kvar i jorden i decennier.
Denna biokol är ett utmärkt förbättringsmedel som ökar markens bördighet, optimerar vattenretention och binder kol från atmosfären, blir den perfekta allierade mot klimatförändringar och ersätter kemiska gödningsmedel.
En uppmaning till handling. Den cirkulära agrovoltaiska modellen, förankrad i den vitala kopplingen vatten-energi-mat, är mycket mer än en teknisk kuriosa. Men som RAMe varnar för finns det en latent risk: att energiomställningen är rent teknologisk och glömmer människorna.
Att ändra elektronernas ursprung från fossil till sol är till liten nytta om det inte förbättrar livskvaliteten och ekonomin för bondefamiljer. Utvecklingen av denna sektor kommer oundvikligen att kräva effektiv offentlig politik, strategiska investeringar och genuint samarbete mellan jordbruks-, energi- och akademisektorn. Agrivoltaics är inte bara ett tekniskt alternativ för att möta rena produktionskvoter; är en absolut nödvändig uppmaning till handling för att bygga en mer motståndskraftig och rättvis framtid.
Mexiko har solen, det har landet och det har det brådskande; Nu saknas bara viljan att väcka denna sovande jätte. Bild | EnelGreenPower Xataka | Chile har en av de mest värdefulla himlarna på jorden. Förnybara energikällor sätter det på repet
Originalkälla
Publicerad av Xataka
11 maj 2026, 17:00
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
México apuesta por la agrovoltaica: paneles solares que no compiten con la tierra, sino que la protegen
Beskrivning
En las vastas regiones del norte de México, donde el sol golpea con una intensidad implacable y el agua es un recurso cada vez más escaso y codiciado, se está gestando una revolución silenciosa. La creciente demanda de alimentos, la escasez de agua y la urgencia de transitar hacia energías limpias nos obligan a replantear cómo gestionamos nuestros recursos. En este escenario, emerge una tecnología que parece desafiar la lógica tradicional de la competencia por el suelo: la agrovoltaica. Lejos de elegir entre sembrar comida o cosechar luz, la agrovoltaica combina estratégicamente la producción agrícola y la generación de energía solar en una misma superficie. Al instalar paneles solares elevados sobre los cultivos, se aprovecha el espacio de forma dual sin interrumpir las actividades agrícolas. Un concepto que llega desde Alemania. Esta idea, que comenzó a germinar en la Alemania de los años ochenta, logró aterrizar como una opción real en México gracias al desplome histórico en los precios de los paneles solares durante la última década, lo que transformó esta visión en una alternativa financieramente viable para países con nuestras características climáticas. En el año 2023, nace la Red Agrovoltaica Mexicana (RAMe), una iniciativa que, según su propia declaración de misión, busca analizar, difundir y promover estos proyectos integrando a especialistas de múltiples disciplinas. Hoy, la RAMe agrupa a más de 70 organizaciones —incluyendo universidades, empresas y comunidades rurales— con presencia en al menos 14 estados del país. En Xataka En 2014 se inauguró como la gran planta de energía solar térmica del mundo. 12 años después la quieren cerrar tras incinerar pájaros La urgencia por optimizar el territorio. De acuerdo con datos revelados en Intersolar Mexico 2026, tan solo para este año se han autorizado desarrollos fotovoltaicos convencionales que devorarán alrededor de 5.000 hectáreas de suelo. Esto evidencia una voraz necesidad de espacio para la generación eléctrica que, de no gestionarse adecuadamente, podría desplazar actividades primarias. "La agrovoltaica aborda de manera integral tres desafíos críticos para el país: la seguridad energética, la seguridad hídrica y la seguridad alimentaria", explicó Valeria Amezcua, presidenta de la RAMe. El agua es crucial. En México, el sector agropecuario consume cerca del 76% del agua dulce disponible. Aquí es donde los paneles solares hacen su magia: actúan como sombrillas tecnológicas que moderan las altas temperaturas y protegen a los cultivos de la radiación solar intensa. Esto reduce drásticamente la evapotranspiración de las plantas, ayuda a conservar la humedad del suelo y disminuye la demanda hídrica. El potencial para el país es masivo. Si miramos hacia el sureste, en la península de Yucatán —donde el consumo eléctrico crece por encima del promedio nacional— los datos son reveladores: utilizar apenas entre el 1% y el 2% del territorio ganadero de la región permitiría instalar hasta 12,000 MW de capacidad solar. Se cubrirían las necesidades energéticas actuales sin necesidad de talar una sola hectárea de bosque ni sacrificar la vocación ganadera del terreno. Los retos del campo a la ley. No obstante, llevar la teoría a la parcela implica desafíos técnicos y económicos. Las estructuras fotovoltaicas deben ser modificadas e instaladas a mayor altura (hasta dos metros) para permitir el paso de tractores y el crecimiento natural de las plantas. Esta adaptación eleva los costos de instalación entre un 50% y un 100%. A pesar de la barrera del costo, la evidencia en campo es prometedora, ya que existen pruebas exitosas con cultivos de lechuga, jitomate, zanahoria y chile chiltepín. Además, la RAMe está liderando proyectos de alto impacto social, como la colaboración con comunidades otomíes en el Estado de México, instalando paneles sobre invernaderos para generar energía limpia que alimenta sistemas de riego por goteo, ahorrando hasta un 80% de agua. También destaca el esfuerzo académico en la Ciudad de México con la Parcela Agrovoltaica Sostenible y Educacional (PASE) impulsada por la UNAM. Sin embargo, el mayor freno actual es burocrático. En México, la agrovoltaica carece de una figura legal propia. Los productores y desarrolladores se enfrentan a un laberinto normativo donde se les exige tramitar los mismos permisos que una central eléctrica a gran escala, a pesar de que el suelo mantiene su vocación agrícola original. Esto contrasta con países como Italia, que ya han adecuado su legislación para facilitar este modelo dual. Hacia la economía circular. Para que el modelo sea verdaderamente revolucionario, no basta con generar sombra y electricidad; hay que mirar también hacia la tierra. La revista de la Asociación Nacional de Energía Solar (ANES) pone sobre la mesa una propuesta innovadora: integrar la pirólisis solar para gestionar los residuos agrícolas (tallos, rastrojos, hojas) que quedan después de la cosecha. La pirólisis solar es un proceso donde la biomasa se descompone a altas temperaturas (entre 400 y 800 °C) limitando el oxígeno. A diferencia de los métodos convencionales, este utiliza un horno solar (compuesto por un helióstato y un concentrador parabólico) como fuente de calor puro, eliminando el uso de combustibles fósiles. Con ello se obtiene biochar (biocarbón), un material altamente estable y poroso que permanece en el suelo durante décadas. Este biocarbón es un excelente mejorador que aumenta la fertilidad del suelo, optimiza la retención de agua y secuestra carbono de la atmósfera, convirtiéndose en el aliado perfecto contra el cambio climático y sustituyendo a los fertilizantes químicos. {"videoId":"x911f3o","autoplay":false,"title":"Energía solar accesible para salvar de la pobreza energética La visión de Light Humanity", "tag":"Paneles solares", "duration":"714"} Un llamado a la acción. El modelo agrovoltaico circular, anclado en el nexo vital de Agua-Energía-Alimentos, es mucho más que una curiosidad de la ingeniería. Pero como advierten desde la RAMe, existe un riesgo latente: que la transición energética sea puramente tecnológica y olvide a la gente. Cambiar el origen de los electrones de fósil a solar sirve de poco si no mejora la calidad de vida y la economía de las familias campesinas. El desarrollo de este sector requerirá, ineludiblemente, de políticas públicas efectivas, inversión estratégica y una colaboración genuina entre los sectores agrícola, energético y académico. La agrovoltaica no es solo una alternativa técnica para cumplir cuotas de generación limpia; es un llamado a la acción imperativo para construir un futuro más resiliente y equitativo. México tiene el sol, tiene la tierra y tiene la urgencia; ahora solo falta la voluntad para despertar este gigante dormido. Imagen | EnelGreenPower Xataka | Chile tiene uno de los cielos más valiosos de la Tierra. Las renovables lo están poniendo contra las cuerdas (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia México apuesta por la agrovoltaica: paneles solares que no compiten con la tierra, sino que la protegen fue publicada originalmente en Xataka por Alba Otero .
