Spansk höghastighet är full av begränsningar men problemet är större: allt som den nya Adif-kartan berättar för oss
Ja, vi visste att våra höghastighetståg inte alltid gick med maximal prestanda. Men det var inte förrän efter olyckan i Adamuz (Córdoba) som kontroversen om hastighetsbegränsningar uppstod. Vem sätter dessa begränsningar?
Varför bestämmer du dig för att köra i en viss hastighet och inte en annan? Hur många är det? Adif har precis löst denna sista fråga.
Kartan. Det är offentligt och mycket lätt att konsultera. Adif har publicerat en karta som uppdateras i realtid med alla aktiva hastighetsbegränsningar på järnvägarna i Spanien.
Kartan är mycket lättillgänglig och intuitiv. En siffra på en grön cirkulär bakgrund visar maxgränsen vid vilken tåget kan köras. Som kan ses på bilderna som vi kommer att detaljera i texten, är begränsningarna väldigt många och fördelade över det nationella territoriet.
Det är viktigt att veta att det är tillfälliga begränsningar, det vill säga begränsningar som har införts för säkerhetsåtgärder men där tågpassagen ska vara större. Kartan kommer naturligtvis inte fram utan kontroverser heller. Och en grupp tåganvändare skapade en egen webbplats där alla hastighetsbegränsningar samlades.
Adif lyckades slå ner henne på bara några timmar, med hänvisning till säkerhetsskäl. Idag har Adif en egen karta. Mer än 1 000 begränsningar?
Det är figuren som populariserats i media, med hänvisning till alla konfliktpunkter som finns registrerade på kartan. Det är dock värt att förtydliga något: alla begränsningar är inte aktiva för höghastighetslinjer. Vissa av dem hänvisar till medel- och långdistanslinjer, andra är Cercanías och andra är för fraktlinjer.
Och, som vi kan se i följande bild, ingår den förutom kartan också med en förklaring där vi läser start- och slutpunkten för begränsningen, samt vilken typ av väg den är aktiv på (hög hastighet, gods...), dess bredd eller cirkulationsriktningen. Hastighetsbegränsning för godståg Begränsning för höghastighetståg Varför nu? Sedan Adamuz-olyckan inträffade i Córdoba där ett Renfe-tåg spårade ur efter, tyder allt på, att det lätt kolliderade med ett Iryotåg som färdades i motsatt riktning och som i sin tur spårat ur på grund av en spricka i ett av spåren, har debatten om huruvida det spanska järnvägsnätet är säkert varit på bordet.
Sanningen är att efter olyckan och i en ödesdiger vecka med ytterligare ett dödsfall på Rodalies-nätverket i Katalonien och senare ett jordskred bredvid AVE-spåren i provinsen Malaga som har orsakat deras avstängning i månader, utlöstes hastighetsbegränsningar i vårt land av olika anledningar. Sedan dess har dessa hastighetsbegränsningar varit en del av debatten eftersom de till exempel på sträckan Madrid-Barcelona komplicerade cirkulationen så mycket att tågen idag fortsätter att ta mycket längre tid än väntat för att köra sträckan. Men framför allt samlades tågen på dagar och veckor då de kom för sent till sin destination, vilket komplicerade förbindelserna mellan båda städerna på en linje som hade fungerat utan större problem.
Vibrationerna.
En del av dessa begränsningar infördes efter att videor blev populära där tydliga vibrationer observerades i spanska höghastighetståg. Dessa vibrationer, som bekräftats av experter som konsulterats av Xataka, orsakar inte en urspårning av sig själva, men de sliter ut den rullande materielen och infrastrukturen i förtid. Till detta måste vi tillägga att linjen Madrid-Barcelona redan var i rampljuset eftersom AVLO-tågen som används av Renfe, levererade av Talgo månader tidigare, slutade med sprickbildningsproblem och har behövt tas ur cirkulationen.
I Xataka vibrerade det så mycket att "vattnet kom ut ur toaletten". Renfe har ett problem i Katalonien och Lleida AVE är bara det senaste exemplet på meddelanden. Dessa vibrationer skapar också uppenbart obehag för passagerare och arbetarna själva.
Och förarna, utöver de begränsningar som anges på kartan, kan sänka hastigheten om de anser det nödvändigt att cirkulera säkert eller med ett minimum av komfort. Dessa minskningar ska anmälas till motsvarande ledningscentral och motiveras i en efterföljande rapport varför de genomförs. En förare bekräftade för Xataka att de hade varnat för dessa vibrationsproblem under en tid och begärt tillfälliga hastighetsbegränsningar vid vissa tillfällen.
De hävdar dock att dessa grunder ignorerades och att det inte var förrän Adamuz-olyckan som Adif tog mycket mer hänsyn till deras klagomål. Hastighetsbegränsningar i Córdoba-Sevilla, Córdoba-Málaga och grenarna till Cádiz och Algeciras Hastighetsbegränsningar i Rodalies Katalonien Hastighetsbegränsningar i Baskien Hastighetsbegränsningar i närheten av Madrid De mest drabbade. Som kan ses på bilderna ovan är Andalusien en av de mest drabbade regionerna när det gäller hastighetsbegränsningar.
Sektionerna mellan Córdoba och Sevilla och Córdoba och Málaga samlar på sig tillfälliga restriktioner under en stor del av sträckan. Också anmärkningsvärt är grenen till Algeciras, som är medeldistans och används av godståg. Ett annat område där kritik har samlats på de senaste månaderna är Rodalies i Katalonien.
Där har linjerna som ansluter till Barcelona dagliga problem med förseningar eller haverier. Rodalies-linjerna (röda) ger många fler problem än höghastighetslinjerna (blå) med tillfälliga hastighetsbegränsningar som är sammankedjade. De är inte heller undantagna från kontinuerliga hastighetsbegränsningar vid inflygningar till Bilbao och San Sebastián.
Framför allt, att komma till den första av dessa städer är att acceptera att du ständigt färdas med en hastighet som är lägre än vad som kunde nås oavsett hur komplicerad terrängen är. Och slutligen är inställningen till Madrid inte särskilt annorlunda, med konstanta hastighetsbegränsningar för medeldistans- och Cercanías-tåg, var de än anländer. Foton | Adif och Pablo Nieto Abad i Xataka | Efter Adamuz-olyckan och höghastighetskaoset kommer konsekvenserna: 30 % färre tågresenärer
Originalkälla
Publicerad av Xataka
6 maj 2026, 12:30
Denna artikel har översatts automatiskt från spanska. Klicka på länken ovan för att läsa originaltexten.
Visa originaltext (spanska)
Rubrik
La alta velocidad española está llena de limitaciones pero el problema es mayor: todo lo que cuenta el nuevo mapa de Adif
Beskrivning
Sí, sabíamos que nuestros trenes de alta velocidad no siempre circulaban a su máximo rendimiento. Pero no fue hasta después del accidente de Adamuz (Córdoba) cuando se generó la polémica de las limitaciones de velocidad. ¿Quién pone estas limitaciones? ¿Por qué se decide circular a una velocidad concreta y no a otra? ¿Cuántas hay? Adif acaba de resolver esta última pregunta. El mapa. Es público y es muy sencillo de consultar. Adif ha publicado un mapa que se actualiza en tiempo real con todas las limitaciones de velocidad activas en las vías ferroviarias de España. El mapa es de muy fácil acceso e intuitivo. Un número sobre un fondo circular verde muestra el límite máximo al que puede circular el tren. Como se puede observar en las imágenes que iremos desgranando a lo largo del texto, las limitaciones son muy numerosas y están repartidas por todo el territorio nacional. Es importante saber que son limitaciones temporales, es decir, son limitaciones que se han impuesto por medidas de seguridad pero donde el paso del tren debería ser mayor. El mapa, eso sí, tampoco llega exento de polémica. Y es que un grupo de usuarios del tren montaron su propia web en la que se recogían todas las limitaciones de velocidad. Adif consiguió tumbarla en apenas unas horas, alegando motivos de seguridad. Hoy, Adif cuenta con su propio mapa. ¿Más de 1.000 limitaciones? Es la cifra que se ha popularizado en los medios de comunicación, haciendo referencia a todos los puntos conflictivos que están registrados en el mapa. Sin embargo, cabe matizar algo: no todas las limitaciones están activas para las líneas de alta velocidad. Algunas de ellas hacen referencia las líneas de media y larga distancia, otras son de Cercanías y otras son para las líneas de mercancías. Y es que, como podemos ver en la siguiente imagen, además del mapa también se incluye con una leyenda en la que leemos el punto de inicio y fin de la limitación, así como si el tipo de vía en la que está activa (alta velocidad, mercancías...), el ancho de la misma o el sentido de la circulación. Limitación de velocidad para trenes de mercancías Limitación para trenes de alta velocidad ¿Por qué ahora? Desde que se produjera el accidente de Adamuz en Córdoba donde un tren de Renfe descarriló después de, todo indica, chocar ligeramente con un tren de Iryo que circulaba en sentido contrario y que a su vez había descarrilado por una fractura en una de las vías, el debate sobre si la red ferroviaria española es segura ha estado encima de la mesa. Lo cierto es que tras el accidente y en una semana fatídica con otro fallecido en la red de Rodalies en Cataluña y, más tarde, un desprendimiento junto a las vías del AVE en la provincia de Málaga que ha provocado su cierre durante meses, las limitaciones de velocidad se dispararon en nuestro país por diversos motivos. Desde entonces, esas limitaciones de velocidad han formado parte del debate porque, por ejemplo, en el Madrid-Barcelona llegaron a complicar tanto la circulación que hoy los trenes siguen empleando mucho más tiempo del esperado para cubrir el trayecto. Pero, sobre todo, los trenes acumularon días y semanas en los que llegaban tarde a su destino complicando la conectividad entre ambas ciudades en una línea que había funcionado sin grandes problemas. {"videoId":"xa6zcnq","autoplay":false,"title":"Vibraciones del tren", "tag":"", "duration":"28"} Las vibraciones. Parte de esas limitaciones se pusieron después de que se popularizaran vídeos en los que se observaban evidentes vibraciones en los trenes de alta velocidad españoles. Esas vibraciones, como confirmaron expertos consultados por Xataka no provocan un descarrilamiento por sí mismas pero sí desgastan prematuramente el material rodante y la infraestructura. A ello hay que sumar que la línea Madrid-Barcelona ya estaba en el punto de mira porque los trenes AVLO utilizados por Renfe, entregados por Talgo meses antes, terminaron sufriendo problemas de grietas y han tenido que ser retirados de la circulación. En Xataka Vibraba tanto que "se salía el agua del váter". Renfe tiene un problema en Cataluña y el AVE de Lleida es solo el último ejemplo Avisos. Esas vibraciones, además, generan una incomodidad evidente para los pasajeros y los propios trabajadores. Y es que los maquinistas, más allá de las limitaciones señaladas en el mapa, pueden reducir la velocidad si consideran que es necesario para circular con seguridad o con un mínimo de comodidad. Esas reducciones tienen que avisarlas al centro de control correspondiente y justificar en un informe posterior por qué se llevan a cabo. Un maquinista confirmó a Xataka que llevaban tiempo avisando de estos problemas de vibraciones y solicitando limitaciones temporales de velocidad en algunos puntos. Sin embargo, aseguran que esos ruegos fueron desoídos y que no ha sido hasta el accidente de Adamuz cuando Adif ha tenido mucho más en cuenta sus quejas. Limitaciones de velocidad en el Córdoba-Sevilla, el Córdoba-Málaga y las ramificaciones a Cádiz y Algeciras Limitaciones de velocidad en Rodalies Cataluña Limitaciones de velocidad en el País Vasco Limitaciones de velocidad en las inmediaciones a Madrid Los más afectados. Como se puede observar en las imágenes superiores, Andalucía es una de las regiones más afectadas en lo que a limitaciones de velocidad se refiere. Los tramos entre Córdoba y Sevilla y Córdoba y Málaga acumulan restricciones temporales durante buena parte del recorrido. Destaca también la ramificación a Algeciras, de media distancia y utilizada por trenes de mercancías. Otra de las zonas en las que se han acumulado las críticas en los últimos meses es en Rodalies en Cataluña. Allí, las líneas que conectan con Barcelona sufren a diario problemas con retrasos o averías. Las líneas de Rodalies (rojas) presentan muchos más problemas que las de alta velocidad (azules) con limitaciones de velocidad temporales que se encadenan. Tampoco se libran de las limitaciones de velocidad continuas en las aproximaciones a Bilbao y San Sebastián. Sobre todo la llegada a la primera de estas ciudades es aceptar un que se circula constantemente a una velocidad inferior a la que se podría alcanzar por complicado que sea el terreno. Y, por último, la aproximación a Madrid no es muy diferente, con constantes limitaciones de velocidad para los trenes de media distancia y Cercanías, lleguen por donde lleguen. Fotos | Adif y Pablo Nieto Abad En Xataka | Tras el accidente de Adamuz y el caos de la alta velocidad, llegan las consecuencias: un 30% menos de viajeros en tren (function() { window._JS_MODULES = window._JS_MODULES || {}; var headElement = document.getElementsByTagName('head')[0]; if (_JS_MODULES.instagram) { var instagramScript = document.createElement('script'); instagramScript.src = 'https://platform.instagram.com/en_US/embeds.js'; instagramScript.async = true; instagramScript.defer = true; headElement.appendChild(instagramScript); } })(); - La noticia La alta velocidad española está llena de limitaciones pero el problema es mayor: todo lo que cuenta el nuevo mapa de Adif fue publicada originalmente en Xataka por Alberto de la Torre .