Några svenska forskare bestämde sig för att droga lax med kokain och sedan släppa ut dem. Precis vad som förväntades hände

Det finns mer än bara fisk och alger i världens floder. Mer eller mindre utspädda mängder kemikalier finns också ofta, inklusive bekämpningsmedel, läkemedel och illegala droger. Detta bekräftades för några år sedan av ett team från King's College som efter att ha tagit prover i olika delar av Suffolk County, England, hittade kokain- och ketaminrester.

Forskare har länge känt till att vilda djur utsätts för dessa föreningar, men en fråga kvarstod: Hur påverkar droger dem i deras naturliga miljö? För att få reda på det i Sverige har de drogat dussintals laxar. Knarka lax?

Det är så det är. Det låter konstigt, men det är precis vad en grupp forskare från Griffith University, Zoological Society of London och Max Planck Institute, bland andra organisationer, har gjort. I princip tog de 105 laxar (Salmo salar) från en fiskodling, delade upp dem i flera grupper och lade till implantat som gav läkemedel.

Sedan släppte de dem. Ungefär som i det berömda Cocaine Bear-fallet, men på ett planerat sätt. Hur gjorde de det? 35 av dessa laxar implanterades med en speciell anordning som långsamt släppte ut koka i deras kroppar.

Andra var utrustade med ett liknande system, även om det modifierats för att leverera bensoylekgonin, kokainets huvudmetabolit. Den tredje gruppen fick ingen substans för att fungera som kontroll. När laxen väl var förberedd släpptes alla unga exemplar i Vättern, södra Sverige.

Under åtta veckor ägnade sig forskarna åt att ta reda på hur varje grupp betedde sig. Exemplaren i experimentet bar en speciell spårningsanordning, så (med hjälp av sensorer installerade runt sjön) kunde forskare följa deras spår och beräkna hur långt de simmade. Och vad fick de reda på?

Att den drogade laxen betedde sig väldigt annorlunda än de 'nyktra'.

Speciellt de som fick bensoylecgonin. Efter att ha släppt ut fisken på Vätterns sydvästra strand fann forskarna att laxen som exponerats för koka simmade i genomsnitt fem kilometer längre än de 'rena', en avsevärd skillnad som dock kommer till kort när de exemplar som fått metaboliten analyseras. De simmade nästan 14 km till, vilket ledde till att de gick in i det norra området av sjön. "Teamet fann att fiskar som exponerats för bensoylecgonin simmade upp till 1,9 gånger längre per vecka än de som inte exponerades och spreds upp till 12,3 km längre", tillägger Griffith University.

Byrån klargör också att förändringarna "blev tydligare" allt eftersom dagarna gick, vilket visar att exponering för coca förändrar faunans beteende. I Xataka Priset på koka har rasat så mycket att maffian gör något oväntat: återvinning av narkoubåtar. Varför är det viktigt?

Att drogad lax simmar fler kilometer och täcker större utrymme än andra utan "dopning" är viktigare än det kan verka. Dessa beteendeförändringar påverkar aspekter som vilka platser fisken upptar, var de äter eller vilka risker de står inför. Fler kilometer leder också till en större fysisk ansträngning, vilket tvingar laxen att leta efter fler näringskällor för att återvinna energi. "Vart fiskar går avgör vad de äter, vad som äter dem och hur populationer är strukturerade", säger Dr Marcus Michelangeli. "Om föroreningar driver dessa mönster, har det potential att påverka ekosystemen på sätt som vi bara börjar förstå." Men det var väl redan känt?

Ja.

Och nej. Vi visste att akvatisk fauna utsätts för de droger vi konsumerar. Detta bevisades av 2019 års studie i Suffolk och andra, som den som genomfördes 2016 i Puget (Washington), under vilken forskare upptäckte spår av Prozac, Lipitor och kokain i kroppen av salomes.

Vi visste också att dessa ämnen förändrar djurlivets beteende. Faktum är att forskare redan har bevisat hur vattenloppor som utsätts för koka simmar snabbare eller krabbor är mer hänsynslösa. Det riktigt intressanta med den studie som genomförts i Sverige är att den har gjort det möjligt för oss att gå ett steg längre: att lämna laboratorierna, som var det isolerade utrymme där den här typen av experiment hade genomförts fram till nu, och bedriva forskning i naturliga miljöer och samma förhållanden som faunan finns.

Det har inte varit lätt. Även om teamet garanterar att hela experimentet har gjorts under säkra förhållanden för ekosystemet och människor. Att få alla nödvändiga tillstånd, erkänner forskarna, var "en tråkig process".

Och vad ska man göra nu?

Dr Jack Brand, från Sveriges Lantbruksuniversitet, inser att fler studier behövs för att fullt ut förstå konsekvenserna av föroreningar i floder, sjöar och hav. Det är en viktig fråga, bland annat för att det ämne som har mest förändrat laxen är bensoylecgonin, som har en speciell inverkan. "Det var metaboliten, som vi vet finns i högre koncentrationer i naturen, som hade en mycket djupare effekt på fiskens beteende och rörelse", varnar han i uttalanden till The Guardian. "Detta tyder på att om vi utför utvärderingar utan att inkludera föreningar som dessa metaboliter och deras derivat, kan vi förbise en viktig del av miljöriskerna som vi utsätter dessa djur för." Bilder | Colin Davis (Unsplash), Katmai National Park and Preserve (Flickr) och Scazon (Flickr) I Xataka | 2001 tog en yacht sin tillflykt till en avlägsen ö i Atlanten. Dagar senare panerade dess invånare fisk med koka (instagramScript);